På fredagens Di Debatt svarade professor Jonas Vlachos på Barbara och Hans Bergströms debattartikel angående påstådda glädjebetyg på Engelska Skolan. Statistik behöver förenas med kännedom om vad som sker i skolans vardag, skriver Barbara och Hans Bergström, Internationella Engelska Skolan i en slutreplik.

Sveriges politiker har trasat sönder skolans betygssystem. Kasta allt på sophögen och återinför 1-5-betygen.

I Sverige har vi skolor där 7 av 10 elever tillåts lämna skolan med kraftigt försämrade livschanser. Det är ett samhällssvek av gigantiska proportioner, skriver Vesna Prekopic på ledarplats

Internationella Engelska Skolans Barbara och Hans Bergström skrev i Di i måndags om påstådd betygsinflation inom friskolor. Skolverkets statistik tar inte hänsyn till skolans resultatnivå och är därför ett missvisande sätt att jämföra skolors betygssättning, skriver professor Jonas Vlachos.  

En central rättning av de nationella proven hade inte bara underlättat för lärarnas arbetsbelastning och förhindrat läckor – man hade även gjort det svårare för skolor att sätta glädjebetyg, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Fler elever än i dag kan klara gymnasieskolan. Men det krävs rätt fokus och rätt insatser från våra politiker, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, i en replik.

Nu har regeringen tillsatt den utredning som ska ta fram en modell för ämnesbetyg. Utgångspunkten är att dagens gymnasieskola med relativt stor valfrihet ska behållas. Bland gymnasielärare finns det både oro och förhoppningar.

Friskolorna själva har därför all anledning att kräva att staten skapar tydliga läroplaner för riktig kunskap, och skapar och upprätthåller betygssystem som är inflationssäkra, skriver Benjamin Katzeff Silberstein på ledarplats.

I förra veckan kom skolforskaren Jonas Vlachos med en rapport där han hävdar att friskolorna sätter omotiverat högre betyg än de kommunala. Utgångspunkten är att jämföra betygen med resultaten i nationella proven, skriver Lotta Engzell-Larsson på ledarplats.

Internationella Engelska Skolan har lägst betygsinflation om man tittar på Skolverkets siffror. De senaste påståendena i debatten stämmer därmed inte. Det den svenska skolan behöver är en ny kunskapssträvan, som vi sammanfattar i nio punkter, skriver Barbara Bergström och Hans Bergström.

Skolbetygen har stor betydelse för den enskilde. Sverige har skapat en marknad där det delas ut glädjebetyg utan närmare kontroll. Det är ett stort svek.

Friskolor sätter genomgående högre betyg än kommunala, enligt en ny rapport. Engelska skolan ligger i topp när det kommer till generös betygsättning, men skolan i Sundsvall menar att eleverna får de betyg de förtjänar.