Nej, vi bör inte ha ett gymnasium för alla. Varför? För att gymnasium inte är för alla. Visst, det låter kallt. Men Sverige är en illustration av hur den motsatta praktiken kan slå ännu hårdare, skriver Smålandsposten på ledarplats.

Anna Ekström (S) betonade behovet av brett politiskt samförstånd och långsiktighet bakom förändringar av gymnasieskolan. De gör hon rätt i, men det får samtidigt inte avskräcka från att göra angelägna förändringar. För de behövs – för att fler ska hänga med fram till studentdagen och kunna hojta om en ljus framtid, skriver Ingrid Runsten.

Gymnasiet bör inte bli obligatoriskt. – Andra åtgärder är bättre för att stödja motivationen för de elever som tvekar att komma till gymnasieskolan, säger Helén Ängmo, som utrett hur fler elever ska kunna gå färdigt gymnasiet.

Kommunen och rektorn får ett tydligare uppdrag att hålla koll på eleverna. Viktigast är givetvis att ungdomarna ska vilja gå till skolan. Det är bra att Helén Ängmo och Anna Ekström vill minska betygshetsen. Ännu bättre är det att även Jan Björklund vill diskutera betygen. Då finns det underlag för en förändring, skriver Eva Franchell.

Alla ska gå färdigt gymnasiet. Och vill de inte, så ska de göra det ändå. Det är huvudbudskapet från gymnasieutredningen som nu har lagt fram sina förslag.

I den nya gymnasieutredningen som presenterats finns flera förslag som Lärarförbundet välkomnar, men det är också viktigt att det finns en bred politisk förankring innan förslagen klubbas så att inte lärare och elever hamnar i kläm.

Ett ökat fokus för att få unga att påbörja och slutföra gymnasiet – men ingen obligatorisk gymnasieskola, föreslår regeringens utredare. Ett annat förslag är att införa ämnesbetygen igen.

Yrkesprogram som ska ge högskolebehörighet och ett utvecklingsarbete för att införa ämnesbetyg. Det föreslås i den utredning som lämnas över i dag till gymnasieminister Anna Ekström (S).

Alla gymnasieutbildningar ska ge grundläggande högskolebehörighet - men den ska kunna väljas bort av eleven. Det föreslår gymnasieutredningen som presenterades på måndagen. Utredningen vill också att ämnesbetyg ska återinföras.

Gymnasiet bör stärkas – men inte vara obligatoriskt. Och betygssystemet bör på sikt göras om, mot slopade kursbetyg och återinförda ämnesbetyg. Det menar regeringens särskilda utredare Helén Ängmo. "Målet ska vara att alla elever ska börja och fullfölja gymnasiet", säger hon.

Ingen obligatorisk högskolebehörighet på yrkesprogram och ingen skolplikt i gymnasiet. Däremot föreslår gymnasieutredningen en övergång till ämnesbetyg. Den över tusen sidor tjocka utredningen innehåller totalt 97 förslag för en förändrad gymnasieskola.

Det blir ingen obligatorisk gymnasieskola. Däremot föreslås ämnesbetyg på gymnasiet och grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen.