Från höstterminen 2025 kommer de elever som börjar gymnasiet få ämnesbetyg i stället för kursbetyg. En förändring som stadens lärare nu förbereder sig för. Victoria Kratz på Polhemsgymnasiet hoppas att det nya betygssystemet kommer minska elevernas betygsstress och ge en friare roll för lärare.

När skolan börjar styra hur många elever som ska få ett visst betyg så frånkopplas betygen från elevernas kunskaper. Förslaget riskerar att undergräva hela idén med elevers rätt till kunskap, skriver Anna Insulander.

Min förhoppning är att den viktiga nötningen, övningen och repetitionen blev viktigt igen. Att lärandet blev viktigt igen, skriver läraren Filippa Mannerheim angående förslaget på ett nytt betygssystem.

Det nya systemet kan ge rättvisare bedömningar och motivera elever på riktigt. Det skriver Susanna Birgersson på ledarplats.

Öva upp bedömarkompetensen och ta ett helhetsgrepp om elevhälsan är två saker som rektorn kan göra för att minska elevernas psykiska ohälsa. Det menar Pia Skott, en av dem som ligger bakom Skol­verkets nya kunskapsöversikt om hållbar bedömning.

Samma behörighetskrav för yrkesprogram som för högskoleförberedande program. Men de nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.

Jag hoppas att regeringen vågar genomföra de föreslagna förändringarna, skriver Tim Svanberg i en ledarkrönika.

För att motverka ”glädjebetyg” har Skolverket fått i uppgift att digitalisera nationella proven och införa central rättning. Men projektet – som hittills kostat 697 miljoner kronor – har havererat och kritiken mot det växer. ”Ska man skratta eller gråta”, skriver gymnasieläraren Niclas Wahlgren.

Kan man inte se vilka skolans verkliga problem är – då kan man inte heller se lösningarna. Det skriver företrädare för KDU i en slutreplik om förslaget till nytt betygssystem.

Skolverket fick sju år på sig att ta fram plattformen. Den fungerar inte. Minns ni Millennium? Nu är nästa digitala haveri på intågande. Det skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

Central rättning av digitala nationella proven ska införas nästa år – grunden i utredaren Magnus Henreksons försvarslinje mot glädjebetygen. Men efter senaste haveriet väcks farhågor för att den strulande provplattformen inte ska hålla måttet och att centrala rättningen försenas.

Vi hoppas att politikerna nu genomför reformerna så att fler får möjlighet att framgångsrikt slutföra sina studier, skriver regeringens särskilda utredare Magnus Henrekson, Joanna Giota och Thomas Persson i en gemensam debattartikel.