Det fria skolvalet, kommunaliseringen, konkurrensen mellan lärare, skolor, huvudmän, bristen på kontroll och uppföljning, ändringarna i betygssystemet, den höga andelen obehöriga – allt ligger på deras bord”, skriver Helena von Schantz, Språklärarnas riksförbund och lärare vid Komvux i Norrköping

Nästan var fjärde lärare uppger att påverkan skett vid upprepade tillfällen. I en del fall går rektor till och med in och ändrar lärarens satta betyg i efterhand, i strid mot regelverket. Det är fullständigt oacceptabelt! skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

"SVT har i ett par inslag uppmärksammat den mycket viktiga frågan om hur vi säkerställer kvalitet och rättssäkerhet i såväl undervisning som bedömning och betygssättning för alla elever. Som företrädare för landets skolledare är min inställning klar – så länge det inte fungerar bättre än vad det gör nu har rektor ett mycket stort ansvar…

Att låta de nationella proven rättas centralt och att kräva en tydlig koppling mellan provresultat och betyg – inte för den enskilde eleven, men för klassen eller skolan – är ett sätt att minska utrymmet för glädjebetyg. Om dessutom fler högre, attraktiva utbildningar införde olika former av antagningsprov skulle kunskaper bli viktigare än betyg, skriver Sydsvenska…

Ryggmärgsreflexen från lärarorganisationerna när betygssättningen kommer på tal är att ingen ska lägga sig i lärares betygssättning. Det är en inställning som vore betydligt lättare att respektera om man samtidigt kunde se att de gör vad de kan för att upprätthålla rättssäkerheten för eleverna, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Det är stora skillnader i hur generöst de nationella proven rättas. Både mellan olika lärare och mellan olika skolor. Friskolor rättar generösare än kommunala skolor.

Statistik från Skolverket och PISA indikerar att betygsättningen allt sämre representerar elevernas faktiska kunskapsläge, och de nationella proven ifrågasätts i sin funktion som nationellt rättelsesnöre för bedömning. Lösningen för att få bukt med betygsinflationen är en snabb digitalisering av det nationella provförfarandet, skriver Johan Hägglund, vd Digiexam.

Rektorer pressar lärare att sätta oskäligt höga betyg. Uppdrag granskning kan också visa hur rektorer går in och höjer elevers betyg utan lärarens vetskap. (webb-tv)

Uppdrag granskning vittnar lärare runtom i landet om pressen att sätta höga betyg på sina elever för att få en bättre lön. "Man fick inte upp lönen om man hade för många underkända, berättar Gunilla Persson, pensionerad naturkunskapslärare. Påtryckningen är "regelvidrig", menar en facklig företrädare.

Gymnasieminister Anna Ekström (S) utesluter inte att knyta betygen ännu hårdare till de nationella proven som ett sätt att få stopp på betygsinflationen.

Betygsinflationen är ett evigt spöke i svensk skola. Men det går att få bukt med, skriver Expressen på ledarplats..

David Nilssons rektorer tyckte att han hade satt för många F och kallade honom till ett möte. Rektorerna ville att han skulle ändra betygen med en motivering som döms ut av experter.