Tanken bakom det målrelaterade betygssystemet som infördes 1994—1998 var att i princip alla elever skulle klara G, med extra resurser om så krävdes. Men trots att avståndet mellan ambition och verklighet blivit allt längre har frågan om att mildra eller avskaffa godkäntkravet varit död fram till nu, enligt Magnus Hultén, biträdande professor vid Linköpings universitet.

Stupstocken mellan E och F slår ut allt fler elever. Nu vill tongivande forskare och Skolverket skrota eller mjuka upp godkäntgränsen.

Legitimerade lärare i Huddinge som sätter betyg tillsammans med ej legitimerade lärare har rätt att kräva avlastning för att ta uppdraget.  

Föräldrar som försöker påverka sina barns lärare är ett stort problem i betygstider, enligt skolpersonal som DN talat med.

C + C + C = D? Eleven Anton Törngren, 19, riktar kritik mot Skolverket och betygssystemet efter att ha fått sitt resultat på ett nationellt prov. "Man blir ju inte lika motiverad att gå i skolan när man vet att ett litet fel kan få hela betyget att gå åt helvete", säger han.

Redan denna termin ändras reglerna för betygsstegen B och D.

Synpunkter på hur Skolverkets nya "generösare" betygssättning är både illa planerad och skapar orättvisa.

Myten om det missförstådda geniet ger hopp åt så många människor som trots dåliga betyg och svårigheter att hålla sig inom skolans ramar ändå vill åstadkomma något i livet, vill bidra till samhället och inte bara stämplas som icke godkända och sållas ut.

Försöket med betyg från årskurs 4 får kritik. Upplägget med frivillighet gör det mycket svårt att utvärdera, enligt betygsforskaren Christina Cliffordson, som även ställer sig frågande till att utvärderingen ska jämföra betyg med estetiska läroprocesser.

Strandbergs inlägg om att betyg skulle vara oviktiga är fyllt av faktafel och myter. I själva verket är betygen och skolan lika viktiga som förr, särskilt för elever med icke-akademisk bakgrund, skriver försteläraren Henrik Tröst i en replik på DN.Åsikt.

Kanske är det inte är elevernas ovilja att studera som är problemet, utan politiken, skriver gymnasieeleven Sheila Ghamkhar i en replik.

Betygshetsen innebär ett kortsiktigt fokus som upprätthåller ett skolsystem där eleverna måste anpassa sig till det som skolan är, och i skolan tränas för skolan – istället för att tränas för att fungera i samhället. Det skriver Rebecka Koritz, pedagogisk visionär, skolkritiker, fd lärare och skolentreprenör, på DN.Åsikt.