En tredjedel av lärarna uppger att rektor försökt påverka deras betygssättning. Ofta handlar det om att höja elevers betyg, ibland efter påstötningar från elevernas föräldrar. Den lärare som inte är ”flexibel” i betygsfrågor riskerar lägre lön. Det visar en ny undersökning.

Rektorer pressar lärare att ge elever högre betyg än de förtjänar. Samtidigt som niondeklassares betyg blir allt högre försämras deras kunskaper.

Värst är dock att glädjebetyg snuvar elever på deras rätt till kunskap. Det skapar säkert glädje för stunden, men skolans uppgift är inte att göra elever och föräldrar nöjda, utan att se till att barn och unga lär sig saker för livet, skriver Katrineholms- kuriren på ledarplats.

Det fria skolvalet bidrar till betygspressen på lärarna. "Marknadskrafternas inverkan på skolan måste begränsas", säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Ingen borde vara förvånad, men alla borde bli förbannade. Sedan blir det högskolorna som får hantera elever med skyhöga betyg men undermåliga kunskaper. Problemen förflyttas längre fram i kedjan hela tiden, skriver Ivar Arpi på ledarplats.

Hälften av de elever som fick F i matematik när de gick i sexan hade fortfarande F i betyg när de gick ut nian i våras.

Lärare upplever att de får sämre löneutveckling om de sätter låga betyg eller underkänner elever. Regelvidrigt menar en facklig företrädare.

Rektorn Niclas Jönsson på friskolan Vittra Kronhusparken i Göteborg höjde tre elevers betyg bakom lärarens rygg, avslöjar SVT:s Uppdrag granskning – på så sätt klarade eleverna godkänt. Rektorn själv medger att han gjort fel, men säger samtidigt: "Jag tycker att det hela är en förtalskampanj".

Många barn som fick underkända betyg i sexan hade fortfarande underkänt tre år senare, i nian. Och värst är läget i ämnet matematik.

Högstadieläraren Lisa upptäckte att rektorn höjt betyget för tre elever, från underkänt till godkänt. Enligt rektorn var det ett misstag.

Att tidigare upptäcka och stötta svaga elever har varit ett argument för tidigare betyg. Ändå hade hälften som underkändes i matematik i sexan fortfarande betyget F när de fick ut nian. “Anmärkningsvärt”, enligt Skolverket. Gustav Fridolin (MP) är självkritisk.

Sifferbaserade betyg är bra, men skall baseras på faktiska kunskaper och inte på en normalfördelning, återinför kunskapskrav och tona ner de social målen (skolan skall lära inte fostra - det är föräldrarnas uppgift). Inlägget Sifferbetyg dök först upp på DN.Åsikt.