Myten om det missförstådda geniet ger hopp åt så många människor som trots dåliga betyg och svårigheter att hålla sig inom skolans ramar ändå vill åstadkomma något i livet, vill bidra till samhället och inte bara stämplas som icke godkända och sållas ut.

Försöket med betyg från årskurs 4 får kritik. Upplägget med frivillighet gör det mycket svårt att utvärdera, enligt betygsforskaren Christina Cliffordson, som även ställer sig frågande till att utvärderingen ska jämföra betyg med estetiska läroprocesser.

Strandbergs inlägg om att betyg skulle vara oviktiga är fyllt av faktafel och myter. I själva verket är betygen och skolan lika viktiga som förr, särskilt för elever med icke-akademisk bakgrund, skriver försteläraren Henrik Tröst i en replik på DN.Åsikt.

Kanske är det inte är elevernas ovilja att studera som är problemet, utan politiken, skriver gymnasieeleven Sheila Ghamkhar i en replik.

Betygshetsen innebär ett kortsiktigt fokus som upprätthåller ett skolsystem där eleverna måste anpassa sig till det som skolan är, och i skolan tränas för skolan – istället för att tränas för att fungera i samhället. Det skriver Rebecka Koritz, pedagogisk visionär, skolkritiker, fd lärare och skolentreprenör, på DN.Åsikt.

På Aftonbladet debatt skriver Sheila Ghamkhar starkt om stressen och känslan av otillräcklighet som hon upplever som elev i den svenska gymnasieskolan. Som gymnasieminister delar jag en del av den frustration som Sheila känner, skriver Aida Hadzialic (S).

Nästa höst kommer 100 skolor införa betyg från årskurs fyra. Det är budskapet i ett nytt lagändringsförslag som lagrådet tar emot av regeringen nu under tisdagen.

Skolverket har delvis infört ett nytt betygssystem två veckor före betygssättning. Det är skandalöst, och de borde backa bandet, skriver Henrik Birkebo legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska.

Betyget, diplomet eller den akademiska titeln har blivit vår tids bevis på klokhet och kompetens. Men samhället får inte glömma bort de begåvningar och problemlösare som inte uppmärksammas av utbildningssystemet, skriver Örjan Strandberg på DN Åsikt.

I hela västvärlden är flickor bättre på att gå i skola än pojkar. Men i jämställdhetens Sverige är skillnaden mycket större än i de flesta andra länder. Och den ökar år för år. Aldrig har den varit större än i slutbetygen för niorna som gick ut förra våren. Då hade flickorna i snitt 229,4 meritpoäng…

Max tre prov eller inlämningar i veckan. Det ska rädda hälsan på eleverna på Älvkullegymnasiet i Karlstad.

Lärare kan nu ha en generösare tolkning vid betygssättning. Men kritikerna menar att det leder till stor förvirring, mindre kunskap och samtidigt växer oron om att alla lärare inte hinner få informationen innan terminsavslutningen.