Dagens betygssystem är svårare att förstå än dödahavsrullarna. Återinför de relativa betygen, skriver skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Vidareutbildning i pedagogik och egna forskningsprojekt fick lärarna på Ribbaskolan i Gränna att prata om hur de kunde bli bättre pedagoger. Samtidigt förbättrades elevernas resultat avsevärt.

Betyg handlar inte längre om slutresultat, utan om hur barnet nått det och vilka egenskaper barnet uppvisar: hens lärprocess, problemlösningsförmåga, kreativitet och kapacitet att uttrycka detta i tal och skrift. Eleven ska tidigt förstå att denne har ett eget ansvar för inlärning, skriver Jenny Maria Nilsson i en krönika.

Hur stor påverkan ska de nationella proven ha på en elevs betyg? Det är en fråga som Per Måhl, lärare, författare och expert på betygsättning och bedömning, ofta får när han träffar lärare. I en webb-tv-intervju med Skolvärlden berättar han varför han tycker att de nationella proven borde göras om.

Gör tankeexperimentet att vinnaren i OS-finalen på 400 meter löpning egentligen kom trea – på grund av att löparna har olika tidtagarur. Det låter absurt, men på skolområdet är det faktiskt så det fungerar i dag, skriver professorn Magnus Henrekson.

De flesta som har gått i skolan har antagligen haft synpunkter på lärarnas betygssättning. Sakta men säkert infann sig i en del fall känslan av att bedömningen inte var rättvis och att lärarna inte ens försökte vara objektiva. Vissa elever favoriserades framför andra, av skäl som inte hade med kunskaper att göra, skriver Eskilstuna Kuriren.

De lämnade in identiska uppsatser – och fick tre olika betyg. Nu kräver niondeklassarna anonyma nationella prov och att lärarna ska få tydligare betygskriterier. "Då skulle det inte bli utrymme till felbedömningar", säger Felicia Pålsson Magnusson under ett möte med gymnasieministern Aida Hadzialic (S).

Två årskullar har hunnit sluta nian och klara av första gymnasieåret sedan det nya betygssystemet, A-F, infördes. Gävle kommun har i en rapport tittat på hur deras betyg utvecklats i matte, svenska och engelska i gymnasiet jämfört med högstadiet.

Nyligen skrev gymnasieeleverna Ida Nilsson och Sebastian Rystad om det nya betygssystemet och pressen att prestera på topp under tre år. I sin respons till eleverna försvarar läraren Johan Ahlström kursbetygen och menar att problemet är vissa lärare – inte kursbetygen i sig. Men Ahlström missar huvudpoängen, skriver professor Agneta Gulz, i en replik.

Rättvisa betyg är arbetarungens bästa chans i livet. Att få olika betyg för samma arbete är oacceptabelt och jag kommer inte ge mig förrän vi når en likvärdig bedömning, skriver Aida Hadzialic (S).

Eleverna från Lomma som sökt till gymnasiet i höst har i snitt bättre betyg än elever från alla andra skånska kommuner.

Problemen med godtycklig betygssättning i svenska skolan har länge sopats under mattan. Det är uppenbart att politikerna inte inser omfattningen av dessa problem, skriver gymnasieläraren Linda Skantze.