Gymnasiebehörigheten har gått ner och meritvärdet har ökat. Men när nyanländas betyg räknas in blir resultatet ett annat. "De har en väldigt kort skolgång i Sverige", förklarar skolchefen i Trelleborg.

Hermodsdalsskolan är en av skolorna i Malmö där betygen har höjts allra mest. Så här säger eleverna.

Gymnasiebehörigheten sjunker med en halv procentenhet till 75 procent. Förklaringen är att allt fler av eleverna är nyanlända flyktingar. Det visar en sammanställning av niondeklassarnas betyg i de kommunala grundskolorna.

Eleverna som nu slutar nionde klass i de kommunala skolorna i Södertälje får bättre betyg än tidigare. Meritvärdet har ökat och det trots att man tagit emot många nyanlända elever.

Den objektiva betygsättningen bygger i grunden på subjektiva ställningstaganden, vilket i sig är en paradox. Vi kanske ska acceptera det faktum att det är omöjligt att uppnå total rättvisa och likvärdighet i bedömning, särskilt inte när det handlar om något så komplext som kunskap, skriver Ilona Rinnes, universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Tre kommuner väljer bort möjligheten för elever på efterkälken att läsa ikapp i sommarskola. Vellinge och Lomma ser inget behov. Och Staffanstorp har inte råd.

Mitt i den mest hektiska betygsättarperioden ändrade Skolverket kriterierna. Detta vållade stor debatt. Men lärare Barometern-OT pratat med positiva och ser "en win-win".

Tre generationer, tre betygssystem. Kan ”B” jämföras med ”4:a” eller ”a”? SvD förklarar svenska skolans olika bedömningssystem på 2 minuter.

Se över betygen och pröva om man kan införa mer generella betygskriterier istället för dagens kunskapskrav, skriver Lars Lagheim, f.d SO-lärare, rektor och enhetschef på utbildningsförvaltningen i Stockholm.

Lärare kan i princip sätta vilka betyg de vill utan ansvarsutkrävande. Detta kombineras samtidigt med ett antagningssystem till gymnasium och högskola som bygger på just dessa betyg. Detta galna system måste reformeras snarast möjligt. Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, Institutet för Näringslivsforskning.

Först kom regeringen och oppositionen överens om att skolor ska få testa att ge betyg från fjärde klass. Men nu tycker oppositionen att regeringen bryter överenskommelsen, genom hur försöket har utformats.

Blir det ett A ett C eller kanske ett F. Betygsbubblan ligger tung över lärarrummen när årets samlade jobb ska vägas ihop och få ett slutgiltigt betyg. "Att sätta ett F känns aldrig bra i magen", säger Therese Rådström på Vålbergsskolan i Karlstad.