36,5 procent av gymnasieeleverna som gick ut skolan 2013/2014 fick inget slutbetyg.

Det är lätt att klandra betygssystemet för brister i skolan. Och visst, perfekt är det inte, men det kommer å andra sidan inte något betygsystem att vara. Vad skolan allra minst behöver just nu är fler omfattande reformer som bottnar i förändringsbehov som inte finns, skriver gymnasieläraren Daniel Sandin.

​Gymnasieminister Aida Hadzialic skrev den 19 december på DN Debatt Gymnasieutredningen i uppdrag att se över gymnasieskolans betygssystem. Lärarförbundet välkomnar översynen.

Det sätts på tok för många snällbetyg i skolan. Evidensen för detta påstående är överväldigande, och ändå är ingen avmattning att skönja vid horisonten, snarare tvärtom. Vad elever behöver är i stället sann kunskapsutveckling, skriver flera lärare.

Både lärar- och elevorganisationerna välkomnar att regeringen nu utreder återinförandet av ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Gymnasiebetygen kan behöva sättas utifrån ämneskunskaper i stället för som nu på kurser, anser gymnasieminister Aida Hadzialic. Hon får brett stöd men elever vill att ämnesbetyg ska kunna överklagas.  

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic vill se över dagens betygssystem. I dag får eleverna betyg i avslutade kurser och inte i ämnen vilket betyder att varje kursbetyg i praktiken blir ett slutbetyg.

Många är kritiska mot dagens kursbetyg som anses stressa elever. Men ansvariga ministern Aida Hadzialic (S) öppnar nu för att byta till ämnesbetyg.

Många är kritiska mot dagens kursbetyg som anses stressa eleverna och öka risken för avhopp. Många anser också att betygen i för hög utsträckning påverkas av elevens sämsta prestation. Gymnasieutredningen får därför i uppdrag att titta på alternativ, skriver Aida Hadzialic (S), i en debattartikel.

Ämnesbetyg utreds. Många är kritiska mot dagens kursbetyg som anses stressa eleverna och öka risken för avhopp. Många anser också att betygen i för hög utsträckning påverkas av elevens sämsta prestation. Gymnasieutredningen får därför i uppdrag att titta på alternativ, skriver Aida Hadzialic (S).

Att kursbetygen har fått negativa effekter är belagt. De stressar eleverna och medför att urval görs på felaktiga grunder, skriver Per Måhl, lärare och läromedelsförfattare.

Josefin Hellman och Elin Sjöstrand jobbar tätt ihop för att säkerställa rättssäkra betyg genom samplanering och -bedömning av kurserna. Det har lyft undervisningen och ökat likvärdigheten och gjort dem mer trygga i sin yrkesroll.