Kritiker av det nya betygssystemet menar att det inte är målrelaterat och att det saknar de grunder som lärare betygsätter. Nu svarar utredarna Magnus Henrekson och Thomas Persson på invändningarna.

Emeli Öberg från Hamra gick i särskola som barn, men fick sedan höra att hon befann sig i en gråzon mellan grundskolan och särskolan. På gymnasiet valde hon att hoppa av den anpassade gymnasieskolan för att få en chans att läsa in betygen. Emeli säger att det var jobbigt att vara ”mittemellan” och inte veta…

I svensk skola har vi många problem, ett av dem är att betygen inte visar på elevernas faktiska kunskaper. Konsekvensen blir att betygen inte längre fungerar som urvalsgrundande inför nästa nivå i utbildningen, skriver slöjdläraren Christoffer Hörnhagen.

Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kan ha tusen olika måttstockar och sedan låtsas som om resultatet är likvärdigt”.

Tre högstadielärare hävdar att förslaget till nytt betygssystem gör skolan relativ, atomistisk och obegriplig för eleverna. Det är hårda ord, men de träffar inte förslaget, skriver Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson.

Inom kort ska riksdagen ta ställning till ett nytt betygssystem. Vi välkomnar detta försök att komma till rätta med betygsinflationen och problemen med urvalet till högre utbildning, skriver gymnasielärare.

De nya gymnasiebetygen riskerar att sänka elevernas motivation. Det menar Tasnim Kafri. ”Vad händer med en skola där elever redan från start upplever att deras ansträngning saknar betydelse?”.

Det handlar inte om provresultat. Inte heller hur ”duktig” en elev är rent generellt. Läraren Haider Abbas listar föräldrarnas vanliga missuppfattningar.

Det är oroande att betygsutredarna inte verkar förstå innebörden av det betygssystem de föreslagit, skriver sex lärare i en slutreplik om det nya betygssystemet.

Pojkar klarar bildämnet betydligt sämre än flickor. Det visar slutbetygen i årskurs 9. – En del pojkar kan ha svårt med tålamodet. Tjejer kan vara mer koncentrerade på att forma detaljer, säger Lova Palmér, bildlärare och forskare.

Haken är att nationella prov inte finns i alla ämnen och aldrig i praktiska eller estetiska. En konsekvens av det nya systemet blir att betygen i musik, idrott och slöjd inte kommer att ses som lika viktiga, skriver Karolin Sahlin, rektor i ett svar på en insändare.

Förslaget till ett nytt betygssystem kommer inte att göra betygen mer likvärdiga – som det påstås. I stället blir det matematiska principer som styr hur stor andel av eleverna som kan nå ett visst betyg, skriver Anna Insulander, specialpedagog.