På sex av tio grundskolor måste legitimerade lärare hjälpa olegitimerade med betygsättningen till jul. Men de flesta får inte tid till medbedömningen.

Nästan hälften av alla bildlärare saknar den legitimation som numera krävs för att sätta betyg. Och det här skapar osäkerhet för eleverna säger Matilda Hellström, ordförande för Sveriges elevråd, Svea.

Betyg tillskrivs ofta funktioner som de faktiskt inte har. De fungerar till exempel dåligt som motivationshöjare, säger betygsforskaren Alli Klapp.

Varje bedömning och metodval jag som lärare gör är välgrundat. Ändå blir hot och påtryckningar från föräldrar och elever som inte är nöjda med betygssättningen blir allt vanligare, skriver läraren Sara Svanlund.

Blockundervisning som spänner över alla ämnen ger färre nya begrepp för eleverna. Det har gett alla elever på Seminarieskolan i Landskrona en skjuts i betygen. Särskilt har det hjälpt de nyanlända.

Drygt 77 procent av alla pojkar och knappt 84 procent av alla flickor i årskurs 6 i våras fick godkänt betyg (A-E) i alla ämnen. Andelen har ökat något jämfört med föregående årskull, visar Skolverkets sammanställning.

Nu finns statistik publicerad för elevernas terminsbetyg i årskurs 6, våren 2015. Det är nu tredje året som eleverna får betyg i årskurs 6. Våren 2015 samlades terminsbetygen in för 103 614 elever. Statistiken visar att betygen ökat i de flesta ämnen.

Det finns en föreställning om att det är särskilt svårt att förstå varför man får ett visst betyg i estetiska ämnen som bild. Men inte i Anette Herdbergs klass.

Ledningen tyckte att han satte för många F. Sedan blev betygen istället för bra. Nu vill Malmö stad sparka David Nilsson.

Bara sju av tio lärare i länet har lärarlegitimation. Olegitimerade lärare får inte sätta betyg och därför kommer många lärare tvingas att betygsätta elever de inte undervisar. "Det blir en enda soppa", säger Björn Norström, lärare på Sturebyskolan.  

Hösten kommer lika överraskande fort varje år och vi ställer nog oss samma fråga var gång det kommer till skolstarten: vart tog sommarlovet vägen? Min upplevelse är att det ofta händer en hel del i elevernas mognadsprocess under sommarloven, inte minst mellan årskurs 8 och 9, skriver Joakim Andersson i en krönika i Lärarnas tidning.

En lärare har ofta inte hundra procent inplanerad undervisning, utan kanske 95 procent. Tiden har lärarna på eget initiativ kunnat använda för att ge elever med behov stödundervisning.