För eleverna som gick ut grundskolan i våras ökade det genomsnittliga meritvärdet med 1,7 poäng till 214,8. Samtidigt ökade andelen elever som inte är behöriga till gymnasieskolan från 12,4 procent förra året till 13,1 procent i år. Det visar Skolverkets betygsstatistik.
Idag presenterade Skolverket ny betygsstatistik för årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet ökar samtidigt som allt fler blir utan behörighet till gymnasiet.
I högstadiet satsade jag hårt på att få högsta betyg, det var ett mål jag hade satt upp i mitt huvud. På gymnasiet tappade jag den känslan, trots att det egentligen är viktigare med höga betyg där för att komma in på universitetet, säger Johan Vesterlund.
Handen skakade när jag höll i mitt första terminsbetyg. Det var så nervöst. Jag visste inte alls hur jag låg till. Att få betyg i sexan var helt nytt både för oss elever och för lärarna.
Av de 166 elever som slutade nian i Bollnäs kommunala skolor så klarade cirka 70 procent gymnasiebehörighet. Av de 107 eleverna som gick på friskolan Lust och lära var det snudd på alla.
Att sänka betygsåldern är ett grovt förenklat och ytligt sätt att försöka förbättra uppfyllelsen av kunskapsmålen och andra mål i svenska skolan, skriver Håkan Wiclander, Idéburna Skolors Riksförbund, och Britta Drakenberg, Waldorfskolefederationen.
Det är lätt att hamna utanför redan som ung om betyg ska sättas i tidig ålder, som vissa politiker nu vill. När vi är så små utvecklas vi fortfarande, det är då fundamentet sätts. Att då känna sig utanför eller misslyckad är livsfarligt. Det skriver Petter Alexis Askergren.
Nu är det tjejerna som drar ner resultatet på skolorna med de sämsta betygen i Borås. Annars brukar grabbarna betraktas som den svenska skolans stora problem när det gäller könsskillnader.
Bara 16 procent av niondeklassarna på Kronan klarade godkänt i alla ämnen förra året. Politikerna i Trollhättans tror att en del av lösningen är att få de nyanlända invandrarna att byta skola.