Vi kan inte ha ett betygssystem som ständigt ändras och skiftar beroende på vilket parti som för tillfället sitter vid makten, skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet.
Barn till föräldrar med låg utbildning och invandrarbakgrund tenderar att klara sig sämre i skolan, visar forskning. Men Prästholmsskolan i Boden är det goda exemplet som sticker ut.
Fyrorna på Fruängens skola i södra Stockholm vet att politikerna vill att de ska lära sig mer. Men hur? Och borde man få betyg redan i fyran? SvD hälsade på och frågade dem.
Det nya betygssystemet har inneburit en skärpning. Starka och svaga förmågor kan inte ta ut varandra. – Tänk ett företag där de anställdas provision och lön begränsas av deras minst lyckade projekt eller affärer. Det uppmanar inte precis till kreativitet, säger nationalekonomen Anna Sjögren.
Förra lördagen berättade Elena Orrlöv om tvånget att alltid vara bäst. Likadant var det för 19-åriga Alexander Letic när han gick på gymnasiet i Uppsala. Betygshetsen ledde till en depression.
Nog känns det problematiskt om svagheter genomgående ges större tyngd i betygssystemet än styrkor – och om systemet inte premierar att en elev försöker kompensera sina svaga områden med att briljera på andra, skriver Sanna Rayman, SvD.
På Årstaskolan i Stockholm har utspelet om tidigare betyg rört upp heta känslor. ”Jag slutar den dag det blir betyg i årskurs fyra”, säger läraren Josef Sahlin.
Alliansen föreslår betyg från fjärde klass, men pedagogikforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg har negativa effekter för resurssvaga elever. Diskussion i SVT:s Gomorron Sverige med Alli Klapp och Eva Näslund, rektor (webb-tv).
Regeringens nya förslag om betyg i årskurs fyra möts av massivt motstånd. Lärarförbundet sågar det. Allianskolleger tar avstånd från det. Och landets forskarelit förstår inte var utbildningsministern får sina idéer ifrån.