I Schweiz får barn betyg redan från fyra års ålder. Men hör och häpna, det fungerar bra för starka som svaga elever, skriver Gunilla von Hall.

Snart två år efter införandet stormar det fortfarande kring det nya betygssystemet. Osäkerhet i bedömningen och svårighet att förklara betygskriterierna för föräldrar och elever är tidskrävande problem som lärare brottas med.

Flickor har genomsnittligt bättre betyg än pojkar. Skillnaderna hänger numera med upp i högskolan. Forskarna ser många förklaringar, Inga Wernersson, professor i utbildningsvetenskap, berättar om dessa. (webb-tv)

Jakten på bättre resultat har knäckt Rosengårdsskolan i Malmö. Nästan halva personalstyrkan har sagt upp sig eller sjukskrivits. Högstadiet riskerar att stängas.

Skolans värdegrund har inget med betygen att göra, enligt Skolverket. Häpnadsväckande, tycker läraren Åsa Sourander.

Eleverna i nian på Strängnäs Montessori fick högst julbetyg i jämförelse med de andra skolorna i kommunen. Rektor Claes Lundgren tror att det handlar om trygghet.

Vi anser att dagens skolpolitiska åtgärder vrider klockan tillbaka och är djupt bekymrade över vilka konsekvenser detta kommer att få för våra barn och ungdomar, skriver psykologerna Freida Pedersson och Frida Rosenström i Falun.

Om andelen elever som lämnar grundskolan med låga betyg ska minska, måste fler elever förlänga tiden i grundskolan. Det skriver Per Måhl, sakkunnig på betygssättning och bedömning.

Det luddiga språket i betygskriterierna gör det omöjligt för elever att förstå vad som förväntas av dem. Det skriver Mats Rosenkvist, vd Infomentor.

Det är lätt att få tag på narkotikaklassade mediciner, enligt Kalle som har tagit preparaten i två år i tron att förbättra betygen.

Anna köpte adhd-mediciner av kompisar och på nätet för att höja betygen. Sedan blev hon beroende och paralyserad av ångest.

Trenden från USA med hjärndopning sprider sig till Sverige, visar SVT:s undersökning. Studenter tar narkotikaklassade mediciner för att förbättra minnet och öka koncentrationsförmågan.