Vad gör en skola framgångsrik? Det har SvD undersökt genom att bland annat titta närmare på de 20 skolor i Stockholms län som på pappret lyckas allra bäst med att lyfta eleverna till höga slutbetyg.

Allt fler barn går i en annan skola än de tillhör. Samtidigt ökar skillnaderna mellan skolornas resultat. Valet av skola har fått allt större betydelse.

Det har begåtts många stora misstag inom svensk skolpolitik. Ett var att ta bort de relativa betygen, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

För varje år saknar allt fler unga behörighet att gå vidare till gymnasiet. "Betygssystemet gör att klyftorna ökar mellan dem som har goda respektive dåliga förutsättningar", säger nationalekonomen Peter Fredriksson.

Enligt en granskning som P1-programmet Kaliber har gjort tillsammans med UR:s Skolministeriet pressas många lärare att sätta högre betyg. Eva Jorendahl fick sparken när hon vägrade att sätta högre betyg än vad hon tyckte att eleverna förtjänade.

Uppsalas gymnasieskolor delar ut överbetyg främst i matematik. Det fastslogs när kommunen jämförde resultat på nationella prov med elevernas kursbetyg.

Det finns stora skillnader i hur skolorna i Skåne sätter betyg. I vissa skolor får mer än hälften av eleverna ett högre slutbetyg än de nationella provet medger, skriver Sydsvenskan.

Regeringen föreslår att elever med betyg från den nya gymnasieskolan ska konkurrera i två urvalsgrupper vid högskoleantagningen. Både den vanliga urvalsgruppen för gymnasiebetyg, och en egen urvalsgrupp.

Regeringen har föreslagit hur elever som får de nya bokstavsbetygen inte ska drabbas av orättvisor när de ansöker till universitet och högskolor.

Studenter som har fått bokstavsbetyg enligt det nya betygssystemet ska få söka till högskolan i en egen kvotgrupp. Det vill regeringen, efter att ha svängt i frågan, uppger svt.se. I dag finns två betygssystem samtidigt på gymnasiet. Det gamla med G, VG och MVG och det nya A—F-systemet.

Regeringen har svängt. Studenter som fått bokstavsbetyg med det nya betygssystemet kommer att få söka in till högskolan i en egen kvotgrupp.

Fler unga än tidigare valde att göra högskoleprovet. Mer än var tionde deltagare var i gymnasieåldern. Förvirring kring meritvärderingen tros vara en orsak.