Det nya betygssystemet har en betydligt kraftigare utslagningseffekt än det tidigare. För de ungdomar som inte klarar skolan återstår marginalisering, skriver Sten Svensson, utredare av skolans likvärdighet.

Friskolegymnasier ger oftare elever ett kursbetyg som är högre än elevens nationella provresultat, i jämförelse med kommunala gymnasier. Lärarnas Riksförbund vill införa en betygsombudsman för att stävja utvecklingen.

Lärarnas Riksförbund vill förhindra betygsinflation med en Betygombudsman. – Pressen på lärare att sätta höga betyg fortsätter. Det är oacceptabelt och måste stävjas. Skolledning och huvudmän ska hålla armlängds avstånd till betygsättningen, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.

Friskolorna sätter högre betyg för att stå sig bättre i konkurrensen mellan skolor.

Många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. Här är skolorna som sätter högst betyg.

Många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. I mattekurserna på de teoretiska linjerna är det inte ovanligt att varannan elev höjs jämfört med kursprovet.

Genomsnittsbetyget från gymnasieskolan är en av de parametrar som Sydsvenskan använt i uträkningen av kunskapsvärde.

Endast 56 procent av niorna i Gävles kommunala skolor hade fullständiga betyg vid höstterminens slut. Det är betydligt färre än de två föregående åren. Det är oklart hur det nya betygssystemet påverkat resultatet.

Avskaffa de skriftliga omdömena från och med vårterminen i årskurs 6 då eleverna har fått sina första betyg. Det skriver Mats Strandler, biträdande rektor i Nacka.

75 procent av niondeklassarna i Oskarshamn var godkända i alla ämnen 2012. Kommunens verksamhetsberättelse visar dock en annan, högre siffra.

I den svenska skolan står lusten att lära i fokus; djupinlärning och förståelse smäller högre än plottrig ytinlärning. Mönstereleven är intellektuellt nyfiken, och pojkars dåliga betyg beror på deras "anti-pluggkultur”. Så har högtidstal om skolan låtit i decennier, men en doktorsavhandling i Lund punkterar myten, skriver Marika Formgren på ledarplats.  

Höstterminens betyg är ingen munter läsning för eleverna som går i nian på en av skolorna i Härjedalen. – Jag förutsätter att åtgärder är insatta, säger förvaltningschefen Gunnel Weinz när hon konfronteras med den dystra statistiken.