Inte i en enda av Sveriges kommuner har pojkarna i nian bättre betyg än flickorna. – Tjejerna är mer plikttrogna. Killar är mer rädda för att misslyckas, säger Susanna Damm, lärare i Tomelilla.

Per Måhl, före detta utredare på Skolinspektionen, skriver om varför de ej likvärdiga betygen inte är lärarnas fel.

Gymnasieelevernas erfarenhet är att det är svårt att prestera på ­nationella prov. – Jag har alltid underpresterat på nationella proven för jag blir så nervös, säger Josefin Moberg som går på gymnasiet i Järpen..

Ibland blir gymnasielärarna fundersamma över elevernas kunskapsnivå. Men det finns inga uttalade problem, menar rektorn på Åre gymnasieskola.

Ny statistik visar tydliga tecken på att elever i länet inte får rättvisa betyg. Nästan hälften av eleverna som lämnade grundskolan i Åre förra våren fick högre betyg i matematik än vad de fick på det nationella provet.

De åtta bästa skolorna i Stockholm har sedan 1998 höjt snittbetyget med nästan 33 poäng. I de åtta sämsta har det sjunkit med en halv poäng. – Det är det mest otäcka jämställdhetsproblem vi har, säger Anne-Marie Lindgren, som har följt betygsutvecklingen i mer än tio år.

Tio skolor med låga kunskapsresultat får stöd av Skolverket under tre år. Syftet är att höja elevernas resultat.

Eskilstuna kommun räknar med att 80 procent av niondeklassarna i de kommunala grundskolorna kommer att nå betygskraven för godkänt i 16 ämnen till skolavslutningen.

Inom tio år ska elever i årskurs 4 få betyg. Det är en del av utbildningsminister Jan Björklunds stora vision över den svenska skolan. Men hans förhoppningar delas inte av två lärare i Örebro.

Sommarskolan i Karlstad krymper. Möjligheterna att läsa upp betygen i samhällskunskap, historia och naturkunskap försvinner.

Korta yrkesutbildningarna och sänk betygsåldern. Så ser utbildningsminister Jan Björklunds drömskola ut om tio år.

Andelen elever som når målen i alla ämnen var förra läsåret den högsta på tio år - 77,3 procent, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.