Slutbetygen för årskurs nio sjunker i år, enligt Skolverket. Statistiken visar också att elevens socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll. "Att det framförallt handlar om ungdomar med sämre förutsättningar hemma är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige", säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Andelen elever som inte är behöriga att studera på gymnasiet ökar, visar ny statistik från Skolverket. "Det är dags att slopa betyget F i grundskolan och se över dagens behörighetsregler till gymnasiet. Men det räcker inte. Skolan behöver också mer resurser", säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Liberalerna vill avskaffa betyget F i grundskolan. De har rätt i att fler borde släppas in på gymnasiet, men det kan åstadkommas utan att vi sopar låga skolresultat under mattan, skriver Karl Sigfrid på ledarplats.

Niondeklassarnas betyg sjunker och andelen som är behöriga till gymnasieskolan har minskat till 83,7 procent uppger Skolverket i ett pressmeddelande.

I den här promemorian redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2024. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten. (pdf)

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.

Av någon anledning accepteras det att politikerna går in och styr och ställer i skolans värld. Exempelvis genom att införa en tredje betygsreform på 15 år!? skriver Simon Fuglsang i en ledare.

Nu kan lärare få större frihet att anpassa undervisningen efter de elever man har, skriver Per Kornhall i en krönika.

F-betyget har blivit ett arbetsmiljöproblem för landets lärare. Därför bör systemet göras om, skriver Alex Vårstrand i en ledare.

I dag slås alltför många elever ut på grund av att ribban är alldeles för högt satt. Men det vill den statliga betygsutredningen ändra på. Om regeringen går på dess linje kommer det svenska betygssystemet att göras om i grunden, och det vore sannerligen välkommet, skriver Henrik L Barvå på ledarplats.

Nästan varannan högstadieelev i Gnesta fick högre betyg i matematik än de presterade på nationella provet.I Gnesta är avvikelsen 49 procent, vilket är betydligt högre än den nationella avvikelsen. Nu agerar kommunen, som gett skolförvaltningen i uppdrag att gå till botten med betygsfrågan.