Skolinspektionens tillsyn visar brister hos majoriteten av de granskade anordnarna. Hos några av anordnarna är bristerna både många och omfattande. I vissa fall gör bristernas karaktär även att rättssäkerheten kan ifrågasättas, vilket Skolinspektionen ser allvarligt på. (pdf)

16 av 20 utbildningsanordnare, exempelvis folkhögskolor och komvux, brister i sitt arbete. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.

Det finns en grupp barn som hamnar i kläm i dagens skola. De avviker inom det som vi kallar för normalbegåvning. De är för starka för den anpassade grundskolan och de är för svaga för den vanliga skolan. Alla som arbetar inom skolan vet direkt vilka jag pratar om, skriver läraren HP Tran.

Kun to procent af folkeskolerne regner med at give karakterer ned til 6. og 7. klasse. Alex Ahrendtsen, Dansk Folkeparti, mener det blot er begyndelsen, og flere skoler vil benytte sig af muligheden i fremtiden.

En kommende lovændring giver skolerne mulighed for at give karakterer ned til 6. og 7. klassetrin. Men skolelederne er generelt imod, viser ny rundspørge.

I februari kommer regeringens utredare Magnus Henrekson att presentera en rad förslag för att stoppa betygsinflationen. Redan nu berättar han om de viktigaste förslagen för TN. ”Systemet har helt enkelt korrumperats där vissa skolor döljer dålig kvalitet med högre betyg”, säger han.

Om man fick en etta i ett kärnämne på 80-talet kunde man ändå ha en bra karriär. Får dagens elever samma chans med F-betyget? skriver Åsa Melander. 

Svensk skola får tveksam guldmedalj för störst andel underkända elever i hela Europa. "Vi är Europamästare i antalet underkända", säger Jörgen Tholin, docent och tidigare betygsutredare.

Underkända elever blir mirakulöst godkända efter ett par veckors lovskola. Det som var tänkt som en hjälp till svaga elever har i praktiken blivit ett sätt att kringgå systemet, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Skolplikten borde gälla fram till den dag då eleven fyller 18 år, skriver Anela Murguz på ledarplats.

För landets gymnasieelever inleds nu sista året med nuvarande betygssystem som under lång tid kritiserats av både lärare, elever samt politiker. Från nästa år kommer man att slopa kursbetygen och återgå till ämnesbetyg. Många verkar positiva till förändringen men somlig ser även nackdelar med det nya upplägget. Hör gymnasielärarna Anna Winroth och Anton Ravik om…

Det finns goda skäl att gå tillbaka till ett system där betygssättningen på gymnasiet främst sker genom externa prov. Dagens system är inte rättssäkert och sätter för stor press på lärarna, skriver GP på ledarplats.