I bildämnet är processen ofta lika viktig som produkten. Att våga prova, misslyckas och börja om är en del av lärandet, skriver bildläraren Maria Ljung.

Grundskoleelever har svårare att få högt betyg i matematik än i andra ämnen. Och när det är dags för gymnasiet är det naturvetarstudenterna som drar det kortare strået. Det behöver inte vara så, skriver DN på ledarplats.

Det finns klassrumsnära, handfasta metoder för hur lärare kan arbeta metodiskt för att minska betygsklyftan. Här är författaren Fredrik Zimmermans tips på hur elever från hem med låg socioekonomisk status ska lyckas i skolan.

Låt inte Skolverket ansvara för utveckling av de digitala slutprovens tekniska plattform i det nya betygssystemet. Det är betygsutredaren Magnus Henrekson uppmaning till regeringen. – Det är tydligt att verket saknar tillräcklig beställarkompetens.

I denna rapport visar vi, med specialbeställd statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), att elever med likvärdiga betyg i nionde klass går ut med betydligt högre betyg från gymnasiet om de väljer samhällsvetenskapligt, ekonomiskt eller estetiskt program jämfört mednaturvetenskapligt eller tekniskt. (pdf)

Regeringen vill att fler elever ska läsa natur eller teknik men elever som väljer naturvetenskaps- eller teknikprogrammet på gymnasiet får lägre slutbetyg än jämförbara elever på andra högskoleförberedande program. Detta visar en ny rapport, som släpps i dag. Resultatet gör att ungdomar väljer bort dessa utbildningar av taktiska skäl, vilket hotar Sverige som tekniknation.

På Utmarksskolan i Göteborgsstadsdelen Kortedala har andelen godkända elever i de praktisk-estetiska ämnena ökat mest i landet de senaste tio åren. En viktig förklaring: samtliga lärare är behöriga.

De svaga resultaten för elever i utanförskapsområden får konsekvenser här och nu. Men politiker får inte underskatta de långsiktiga följderna, skriver Expressen på ledarplats.

Vissa saker lär man sig på jobbet men annat ska man ha med sig från skolbänken. Viljan att behålla Handels elitstatus var helt enkelt rätt och glädjebetygen måste motverkas. Det är därför som jag blir bedrövad över nyheten om att antagningsprocessen har svängt som på en femöring, skriver finansmannen Mats Qviberg.

Nu är det inte så att det dräller av kvinnliga friskolestudenter med toppbetyg som misslyckats kapitalt med att kravla sig över 1,25 på högskoleprovet. Anledningen till att andelen kvinnor har rasat är att de med högsta betygen helt enkelt inte skriver högskoleprovet, skriver Pernilla Ström på ledarplats.

 Gråzonsbarnen befinner sig i ett gränsland mellan anpassad skola och läroplanens mål.För många är det en tröstlös kamp. "Att avskaffa betyget F och införa nivåanpassad undervisning skulle rädda många", menar läraren Jenny Johansson och didaktikforskaren Arne Engström.