Generösare antagningskrav till gymnasiets yrkesprogram – eller skrotat F-betyg. Det är förslag från Produktivitetskommissionen som, på finansminister Elisabeth Svantessons uppdrag, har utrett åtgärder som kan gynna både elever och samhällsekonomin.

Betygsutredaren Magnus Henrekson kallade sju lärare till Regeringskansliet för att lyssna på deras erfarenheter av betygssystemet. – Ska vi få bort den stora utslagningen måste vi få bort godkäntgränsen, säger läraren Maria Wiman, krönikör på Vi Lärare.

Återinförandet av ordningsbetyg är inte en tillbakagång, utan en nödvändighet för att återskapa en trygg och studiefokuserad atmosfär, skriver tre moderata politiker i Göteborg.

Avsaknaden av en gymnasieexamen leder till att många unga blir utan jobb och fortsatta studier. I Helsingborg erbjuds extra stöttning till den som vill plugga upp sina betyg och hitta en sysselsättning.

Det nationella provet i svenska ska ge en god träffsäkerhet och synliggöra elevers kunskaper i svenska, och där ingår läsförmågan. Skolverket kommer noga följa upp och utvärdera den nya provbetygsmodellen för att se om förändringar behöver göras, skriver Anna Westerholm, Skolverket.

Regeringens utredning för att stoppa glädjebetygen ska redovisas nästa år. Enligt utredaren Magnus Henrekson kan studentexamen likt den finska modellen vara en del av lösningen.

Att påstå att ett underkänt betyg skulle motivera eleven till flitigare studier är förstås helt fel, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

En ny rapport från Skolinspektionen sätter fingret på lärares betygsdilemma – krocken mellan att särskilt beakta nationella prov och att följa betygsprinciperna. – En omöjlig ekvation, säger läraren Sara Bruun.

Det är t o m så att elever från kommunala gymnasieskolor hade något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående skolor men ändå presterade bättre, skriver Sven Hassler (MP), i en replik.

Nya kriterier för rättning av de nationella proven riskerar knuffa vidare elever till gymnasiet som saknar förutsättningarna och egentligen borde blivit underkända tidigare, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

En av fyra svenska 15-åringar kan inte läsa ordentligt. Många av dem lär dock få godkänt betyg i svenska oavsett. Det skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.