Svensk skola behöver en tydligare kunskapsinriktning och elevers läsförmåga måste stärkas. Regeringen föreslår därför satsningar på bland annat nya läroplaner, ett nytt och rättssäkert betygssystem och en relevant lärarutbildning. De föreslagna satsningarna omfattar 820 miljoner kronor 2026. 

Skolverkets nya rapport om grundskolan i glesbygd bekräftar det Svenskt Näringsliv länge har påpekat: elever på landsbygden får inte samma möjligheter till en likvärdig utbildning som elever i städer, skriver Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor.

Glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Det visar en ny rapport.

I rapporten beskrivs förutsättningar och utmaningar för skolan i glesbygd. Studien visar att glesbygdskommuner har svårare förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning. (pdf)

En ny rapport från Skolverket visar att elever i glesbygdskommuner har lägre slutbetyg i nian än elever i övriga landet. Utmaningar som färre behöriga lärare och högre kostnader per elev gör att skolor i glesbygden har svårt att erbjuda likvärdig utbildning.

Att införa nya nationella slutprov utan muntliga delprov vore förödande för språkundervisningen – och för lärarna, menar Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund. "Vi tappar vårt viktigaste bedömningsankare".

6 av 10 lärare tycker att muntliga framställningar ger en bra bild av elevers ämneskunskaper. Men det finns en skarp kritik mot att elever alldeles för lätt kan snacka sig till höga betyg. Gymnasieläraren Ola Nenzelius håller inte med. "Det märks på en gång när de inte vet vad de pratar om".

Trots svidande kritik ser Skolverket inga problem med den kritiserade provbetygsmodellen för nationella proven i svenska. Men att det räcker att elever har en stark muntlig förmåga för att få godkänt är förkastligt, anser läraren Marcus Flink. "Det är totalt snedvridet", säger han.

Flickor mår allt sämre och det börjar synas i skolresultaten. Det är konsekvensen av en överkonsumtion av sociala medier i kombination med stress, otrygghet och stök i klassrummet. Därför måste skärmberoendet stoppas, skriver utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson och jämställdhetsminister Nina Larsson.

Om regeringen vill ta bort meritpoängen måste den först ta itu med det verkliga problemet – ett betygssystem som kommer att straffa elever som fördjupar sig. Det skriver läraren Johan Falk.

Extra kurser för att få meritpoäng blir något som elever känner sig tvungna att välja för att kunna konkurrera, snarare än att få fördjupade kunskaper. Det skriver betygsutredare Magnus Henrekson i en replik.

Skolverket tolkar sjunkande flickbetyg som ett "misslyckande för samhället" men ignorerar hur skolans skifte mot struktur och fakta faktiskt kan jämna ut oddsen mellan könen. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn i en ledare.