Sverige blev ett av världens rikaste och mest moderna länder tack vare ingenjörskonsten. Det var de systematiska, vetenskapligt baserade insatserna från ingenjörer som utgjorde grunden för den svenska industrin och i förlängningen också för välfärden. Det skriver Mathias Bred i en ledare.
Många unga som är intresserade av naturvetenskap och teknik väljer bort dessa ämnen för att få högre betyg på gymnasiet. Detta är ett hot mot Sverige som tekniknation och därmed i förlängningen mot vår konkurrenskraft och vårt välstånd, skriver Johan Kreicbergs, fackförbundet Sveriges ingenjörer, i en replik.
Belägg saknas för att elever på tekniska och naturvetenskapliga program ”straffas” på grund av högre krav från lärare. Fackförbundet Sveriges ingenjörer borde ha en större medvetenhet kring vetenskaplig metod och statistisk analys, skriver gymnasieläraren Petter Träff.
Jag hör återkommande rektorer som hävdar att om en elev varit närvarande på en lektion så får inte streck sättas. Detta är fel, skriver idrottsläraren Anders Jonasson.
Många elever misslyckas med att nå alla mål och komma in på gymnasiet, men trots det blir det allt färre som går om årskurser i Sverige. Helt rätt, anser biträdande matematikprofessorn Arne Engström. Han menar att förslaget från Arvikas borgerliga allians, om att fler ska gå om, inte löser problemet med sjunkande gymnasiebehörighet.
Ge extra meritvärde för gymnasiets naturvetenskaps- och teknikprogram. Så lyder ett av Sveriges Ingenjörers förslag för att få bukt med taktikvalen till gymnasiet och på sikt få fler ungdomar att söka sig till STEM-utbildningar på universitet och högskolor.
I bildämnet är processen ofta lika viktig som produkten. Att våga prova, misslyckas och börja om är en del av lärandet, skriver bildläraren Maria Ljung.
Toppelever väljer bort naturvetenskap och teknik på gymnasiet – av rädsla för sämre betyg. En ny rapport visar att andra program ger högre slutbetyg. – Det är ett systemfel som hotar Sveriges framtid som industrination, säger Johan Kreicbergs vid Sveriges ingenjörer.
Grundskoleelever har svårare att få högt betyg i matematik än i andra ämnen. Och när det är dags för gymnasiet är det naturvetarstudenterna som drar det kortare strået. Det behöver inte vara så, skriver DN på ledarplats.
Det finns klassrumsnära, handfasta metoder för hur lärare kan arbeta metodiskt för att minska betygsklyftan. Här är författaren Fredrik Zimmermans tips på hur elever från hem med låg socioekonomisk status ska lyckas i skolan.
Låt inte Skolverket ansvara för utveckling av de digitala slutprovens tekniska plattform i det nya betygssystemet. Det är betygsutredaren Magnus Henrekson uppmaning till regeringen. – Det är tydligt att verket saknar tillräcklig beställarkompetens.