Skolverkets webbutbildning om betygssättning är inte till någon hjälp för lärarna, skriver läraren Anna Insulander och grundskolechefen Johan Kant. De menar att övergången 1994, från relativa betyg till kunskapsrelaterade betyg, var ett paradigmskifte. Men varken på den tiden eller idag får lärarna utbildning i hur betygssystemet är tänkt att fungera.

För eleverna blir det en rejäl baksmälla efter studenten. Med sina betyg i fickan pluggar man vidare med drömmar om att bli framtidens Ernaux eller Pääbo. När verkligheten kommer ikapp slås självförtroenden i spillror. Glädjebetyg visar sig vara något annat än kunskapsbetyg, skriver Lotta Ilona Häyrynen på ledarplats.  

Det skal diskuteres, om lærerne har tid til at give den nødvendige feedback til eleverne, mener organisation.

Det är konkurrensen mellan skolor som driver betygsinflationen, inte lärares frihet att sätta betyg. Det menar Lärarförbundet efter kritiken om att det nya betygssystemet riskerar att elda på betygsinflationen.

Från och med skolstarten i höst är det ett nytt betygssystem som gäller i landets grund- och gymnasieskolor. Det betyder att lärare fått större frihet när de sätter betyg på sina elever, vilket välkomnas av en del. Men forskare och lärare varnar för att det kan leda till ännu mer betygsinflation.

Trots oro för att slutbetygen skulle påverkas av pandemin syns bara små skillnader. För årskurs nio ökade slutbetygen något men är nu tillbaka på samma nivå som före pandemiåren, enligt Skolverkets statistik.

I den här promemorian redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2022. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten. (pdf)

Läsåret 2021/22 var 85 procent av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående läsår men på samma nivå som 2018/19, före pandemin. Det visar statistik från Skolverket.

Skolor i Täby får en extra kvalitetspeng efter bland annat hur höga betyg barnen får på nationella prov. Modellen har bedömts som olaglig i två instanser. Täby kommun har överklagat, skriver Isobel Hadley-Kamptz på ledarplats.

Pojkarna har halkat efter mer och mer i den svenska skolan. Och inte mycket har gjorts för att försöka vända utvecklingen. Istället har skulden ofta lagts på pojkarna själva, skriver forskaren Fredrik Zimmerman.

I den här rapporten undersöks hur elevers skolresultat och övergång till eftergymnasial utbildning påverkas av att gå i en fristående i stället för en kommunal gymnasieskola. (pdf)