Statliga utredaren Katrin Stjernfeldt Jammeh kallar F-betyget för en ”onödig återvändsgränd”. Nu presenterar hon en utredning om hur fler ska klara gymnasiet.

Kunskapsskolans grundare Peje Emilsson sa att skolan sätter väldigt få F och Liberalernas partiledare Johan Pehrson hänvisade till Lärarförbundets rapport ”Håll käften kärring” när han pratade studiero. Lärarens krönikör Maria Wiman betygsätter SVT-debatten om skolan.

Krönikören Maria Wiman skriver om det frustrerande dilemmat att vilja ta med all tillgänglig information i betygsättningen – trots att uppgifterna lämnats in långt efter deadline.

Första juli införs nya bestämmelser i betygssättning i grund- och gymnasieskolan. Gymnasieläraren Cathrin Vinge på S:t Eskils gymnasium är positiv till förändringen. Hon menar att den nya bestämmelsen fokuserar mer på elevens styrkor än svagheter.

I de nya betygssättningsbestämmelserna ska lärarna göra en mer sammantagen bedömning av elevens kunskaper. "Det här kommer inte förändra någonting. Betygsinflationen kommer fortsätta precis som tidigare", menar läraren Nicklas Mörk.

Nu är det klart att regeringen bygger ut lovskolan – trots att Skolverket slår fast att den sällan räcker för att höja betygen. Ämneslärarens granskning visar dessutom att 94 procent av de nior som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet inte har någon långsiktig hjälp av lovskolan.

Det borde ligga i kritikernas intresse att ta bort ett system där skolor kan mygla okontrollerat med sina elevers betyg, skriver läraren André Apt.

Lärarens krönikör Maria Wiman är på väg till direktsända SVT-programmet ”Sverige möts”, där kvällens debatt handlar om skolan, friskolorna och betyg. "Jag måste få fram vad betygssystemet gör med våra barn, säger hon.

Det finns en del grundläggande synpunkter om betygssättning som behöver klargöras, skriver Göran Linde, professor emeritus i pedagogik.

Eleverna kommer generellt från socioekonomiskt välbärgade hem, har högutbildade föräldrar och det finns en ”pluggkultur” på skolan. Det är anledningarna – tror både elever, lärare och rektor – till varför Bjärehovskolan i Bjärred presterar så bra betygsmässigt. Baksidan är den skolstress som är utbredd bland eleverna.

I Lomma toppar man den svenska listan över betygsresultat medan man i Eslöv hamnar långt ner. Båda kommunerna lägger ungefär lika mycket pengar på skolan per elev, så hur kan det vara så stora skillnader?

De relativa betygen var inte likvärdiga, de fungerade inte som det var tänkt och många elever fick glädjebetyg. Betygsdebatten leder fel, skriver betygsexperten Per Måhl.