Elever som har svårt för teoretiska ämnen, men praktiskt lagda, får inte ens glänsa i slöjden eller på gympan. Det är lika brutalt som det är meningslöst, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Formand for Rektorkollegiet frygter øget karakterræs, hvis for meget overgår til kvote 2.

Höga betyg på en skola kan i sig vara en konkurrensfördel inför nästa årskull elever och så vidare. Det ser snyggt ut, även om det tummas på undervisningskvaliteten, skriver krönikören Ola Mårtensson.

Reglerna för vilket betygsunderlag som krävs och även hur det ska tolkas förändras till höstterminen.

Ny princip för betygssättning, ändrade kursplaner och lättare att stänga skolor. Det är några av förändringarna som gäller inför höstterminen.

Till hösten står skolorna inför stora förändringar när läroplanen byts ut och nya regler för betygsättning införs. De nya reglerna kommer förhoppningsvis minska arbetsbördan för lärarna. Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, förklarar vad den nya kompensatoriska betygssättningen innebär.

Andelen elever som gick ut nian med betyget A i flera ämnen var dubbelt så hög 2021 jämfört med åtta år tidigare. Det visar en granskning från tidningen Ämnesläraren.

I rapporten presenteras resultat från en enkätstudie riktad till rektorer och lärare i grundskolan. Syftet är att undersöka hur rektorer och lärare bedömer att pandemin har påverkat kunskaperna hos eleverna i förskoleklass och grundskolan. (pdf)

I denna rapport presenteras resultat från en enkätstudie riktad till rektorer och lärare i gymnasieskolan. Rapporten fokuserar på konsekvenser av pandemin för bedömning, betygssättning och kunskapstapp för gymnasieelever. (pdf)

Flera lärare på IES i Kista och Huddinge säger till SVT att man pressats att sätta höga betyg – av både skolledning och elever.

Andelen elever i nian som får betyget A är dubbelt så hög i flera ämnen jämfört med för åtta år sedan, visar Ämneslärarens granskning. "Betygsinflationen urholkar trovärdigheten i betygssystemet", säger forskaren Anna Sjögren.

Skolan skulle kunna utbilda elever så att fler får arbete direkt efter gymnasieskolan. Men i stället försöker skolan stöpa alla elever i samma format så att de blir teoretiker, skriver specialpedagogen Sara Bundzik.