Skolorna med sämst resultat i fjol har lagts ned. Tveksamt om det får positiva effekter, menar forskaren Jonas Larsson Taghizadeh.

På Gårdstensskolan i Göteborg klarar sex av tio nior inte gymnasiebehörigheten. Men de är inte ensamma. Var tredje elev går ut nian utan gymnasiebehörighet i utsatta områden, visar Lärarens granskning.

Kalla Faktas avslöjande om betygsfusk blev för mycket för Stockholm stad som säger upp avtalet med Bergstrands utbildningar. "Det har påverkat förtroendet inför en förlängning", säger förvaltningschefen Karina Uddén till Skolvärlden.

Det säkraste sättet att göra upp med betygsinflation och avarter inom friskolesektorn vore att binda skolorna vid en rigorös läroplan, som vilar på en klassisk kunskapssyn, skriver Paulina Neuding på ledarplats.

Skolsystemets oförmåga att hantera friskolor som jagar elever med glädjebetyg riskerar att leda till återkomsten för studentexamen, skriver Lisa Pelling på ledarplats.

De reviderade kursplanerna för grundskolan ger lärarna mer utrymme för att använda sin professionalitet och goda omdöme. Det gäller inte minst vid betygssättning där kunskapskraven har blivit mindre detaljerade. (s. 4-5)

Få vill prata öppet om det – men bland många lärare och rektorer är det en etablerad sanning: Elever från Internationella engelska skolan i Borås klarar sig sämre på gymnasiet än vad de borde utifrån slutbetygen i nian.

Studier visar att glädjebetyg, det vill säga en allt för generös betygssättning som inte matchar elevens kunskaper, är vanligare på friskolor. Och svaret kan bara vara politiskt, skriver Zina Al-Dewany på ledarplats..

Vänsterpartiet vill att staten ska ha huvudansvar för komvux och ser sfi-peng som en farlig väg att gå. Enligt partiet skulle en resultatbaserad sfi-peng innebära att betygsfusket ökar.

Liberalerna förespråkar att det ska finnas en form av visselblåsarsystem – anonyma kanaler där både elever och lärare kan påtala brister i undervisningen – inom vuxenstudierna. Partiet utesluter heller inte ett förstatligande av komvux.