Till hösten ändras reglerna för betygsättning med målet att uppnå mer likvärdiga betyg. Men ämnesläraren Nicklas Mörk tror inte att förändringarna kommer att ha avsedd effekt. "Det här öppnar snarare dammluckorna för ännu mer betygsinflation", säger han.

Lärarna ska få större frihet med nya betygskriterier i stället för kunskapskrav i grundskolan. Bedömningsforskare tror inte att det kommer att hjälpa mot vare sig betygsinflation eller bristande likvärdighet. Och läraren Fredrik Sandström varnar för ökade påtryckningar från elever, rektorer och vårdnadshavare.

Kraven på gymnasiebehörighet kan få ödesdigra konsekvenser för elever som inte lyckas få tillräckligt många godkända slutbetyg i grundskolan. Att ge elever en så tidig och konkret upplevelse av misslyckande och utanförskap som vid obehörighet till gymnasiet är att spela ett högt spel med dessa elevers framtid, skriver högstadieläraren och mastersstudenten Maja Morsin.

Till hösten ändras reglerna för betygsättning med målet att uppnå mer likvärdiga betyg. Men ämnesläraren Nicklas Mörk tror inte att förändringarna kommer att ha avsedd effekt. – Det här öppnar snarare dammluckorna för ännu mer betygsinflation, säger han.

Från den 1 juli 2022 gäller en ny princip för hur betyg sätts. Den nya principen ska leda till att betygen speglar elevernas kunskaper bättre. Skolverket tar samtidigt fram nya allmänna råd om betyg och prövning.

Att elever med låga slutbetyg från grundskolan lyckas bättre på gymnasieskolans yrkesprogram får inte styra gymnasievalet, menar studie- och yrkesvägledare David Spak. "Man bör inte avråda elever att söka högskoleförberande program om det finns ett genuint intresse. Det handlar mycket om motivation, men också om att vi inte kan sluta att ha höga förväntningar på…

2021 blev ett bakslag för gymnasielevernas resultat – och färre klarade gymnasieexamen i Östersund. Däremot noterades ingen försämring året då pandemin började. "Det var väntat eftersom det är svårt att få samma kvalitet på fjärrundervisning när man blir inkastad i efterhand så att säga, säger Anders Stenwall, LR.

Gymnasiets och komvux kursbetyg ska ersättas med ämnesbetyg. Det innebär att ett ämne delas upp i olika nivåer och att en elev kan förbättra ämnesbetygen för varje nivå.

Elever med låga slutbetyg från grundskolan lyckas betydligt bättre om de väljer yrkesprogram i stället för högskoleförberedande program på gymnasiet. "Vi insåg att det skulle bli en skillnad när vi gjorde studien men den var större än förväntat", säger Christina Sandström, Skolverket.

Är det friskolornas fel att vi har problem med att få rättvisande betyg i skolan, eller finns det andra skäl? Vilka är lösningarna? Hannes Theander, Skolverket, Björn Tyrefors, Institutet för Näringslivsforskning och Roger Karlsson, Academedia, samtalar med Mattias Svensson om glädjebetyg och kunskapsmål. (webb-radio)

Elever som går ut grundskolan med svaga betyg har goda chanser att klara gymnasiet – om de väljer ett yrkesförberedande program. Om eleven däremot väljer ett högskoleförberedande program är risken att misslyckas större, det visar en ny rapport från Skolverket.