Belägg saknas för att elever på tekniska och naturvetenskapliga program ”straffas” på grund av högre krav från lärare. Fackförbundet Sveriges ingenjörer borde ha en större medvetenhet kring vetenskaplig metod och statistisk analys, skriver gymnasieläraren Petter Träff.

Jag hör återkommande rektorer som hävdar att om en elev varit närvarande på en lektion så får inte streck sättas. Detta är fel, skriver idrottsläraren Anders Jonasson.

Många elever misslyckas med att nå alla mål och komma in på gymnasiet, men trots det blir det allt färre som går om årskurser i Sverige. Helt rätt, anser biträdande matematikprofessorn Arne Engström. Han menar att förslaget från Arvikas borgerliga allians, om att fler ska gå om, inte löser problemet med sjunkande gymnasiebehörighet.

Ge extra meritvärde för gymnasiets naturvetenskaps- och teknikprogram. Så lyder ett av Sveriges Ingenjörers förslag för att få bukt med taktikvalen till gymnasiet och på sikt få fler ungdomar att söka sig till STEM-utbildningar på universitet och högskolor.

I bildämnet är processen ofta lika viktig som produkten. Att våga prova, misslyckas och börja om är en del av lärandet, skriver bildläraren Maria Ljung.

Grundskoleelever har svårare att få högt betyg i matematik än i andra ämnen. Och när det är dags för gymnasiet är det naturvetarstudenterna som drar det kortare strået. Det behöver inte vara så, skriver DN på ledarplats.

Det finns klassrumsnära, handfasta metoder för hur lärare kan arbeta metodiskt för att minska betygsklyftan. Här är författaren Fredrik Zimmermans tips på hur elever från hem med låg socioekonomisk status ska lyckas i skolan.

Låt inte Skolverket ansvara för utveckling av de digitala slutprovens tekniska plattform i det nya betygssystemet. Det är betygsutredaren Magnus Henrekson uppmaning till regeringen. – Det är tydligt att verket saknar tillräcklig beställarkompetens.

I denna rapport visar vi, med specialbeställd statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), att elever med likvärdiga betyg i nionde klass går ut med betydligt högre betyg från gymnasiet om de väljer samhällsvetenskapligt, ekonomiskt eller estetiskt program jämfört mednaturvetenskapligt eller tekniskt. (pdf)

Regeringen vill att fler elever ska läsa natur eller teknik men elever som väljer naturvetenskaps- eller teknikprogrammet på gymnasiet får lägre slutbetyg än jämförbara elever på andra högskoleförberedande program. Detta visar en ny rapport, som släpps i dag. Resultatet gör att ungdomar väljer bort dessa utbildningar av taktiska skäl, vilket hotar Sverige som tekniknation.

På Utmarksskolan i Göteborgsstadsdelen Kortedala har andelen godkända elever i de praktisk-estetiska ämnena ökat mest i landet de senaste tio åren. En viktig förklaring: samtliga lärare är behöriga.