Efter händelserna i Trollhättan finns facket på plats för att vara ett stöd för medlemmarna. "De som vill kan komma hit eller ringa", säger kommunombudet Monica Larsson.
Försök inte bygga bort faran, lås inte in er i skolorna. Det rådet får Sverige av Trond Henry Blattmann, vars son blev ett av Anders Behring Breiviks offer den 22 juli 2011.
Sedan ett par år har svensk polis fått särskild utbildning i skolskjutningar och lärt sig att hantera dödligt våld. Polisen ska inte längre invänta en insatsstyrka utan agera snabbt.
I många skolor är det för enkelt för obehöriga att ta sig in, menar ordförandena i de två lärarfacken. Hur skolorna är utformade för att skydda sig från angrepp från utomstående är dock inget Skolinspektionen tittar specifikt på när myndigheten gör tillsyn.
Attacken i Trollhättan har väckt frågan om säkerhet på skolorna. Flera skolor har mottagit hot efter våldsdådet. Men i dag finns inga regler kring hur skolor ska skyddas. "Vi måste tänka till och prata om säkerhet mer än vad vi gjort tidigare", säger Berith Öhrn, rektor på Vasa Real i Stockholm.
Skolmorden i Trollhättan får många att troligen snegla på USA med sina återkommande vansinnesdåd på särskilt skolor. Det finns stora skillnader – men en gemensam slutsats är att även Sverige nu måste fundera seriöst över hur våldet förebyggs.
Efter attacken mot grundskolan Kronan i Trollhättan sprider sig hot mot andra skolor över landet, inte minst i Västsverige. Under fredagen greps en 20-årig kvinna, misstänkt för att ha hotat slå till mot skolor i Borås. I Göteborg utbildas poliser på situationer liknande den i Trollhättan varje vecka.
Ett 30-tal skolor har hotats, utrymts och vissa av dem även stängts under dagen. Nu tar Skolverket och polisen ett helhetsgrepp på situationen. "Det här är förfärligt, säger Ann-Charlotte Robb", rektor på en av de hotade skolorna.