Elever som jagar resultat som leder till önskat betyg missförstår ofta syftet med olika övningar och uppgifter, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Det verkliga budskapet från Almega utbildning är att vissa företag inte längre anser det tillräckligt lönsamt att bedriva skolverksamhet, skriver debattörerna, i en slutreplik.

Jag vill inte vara kompis med mina elever. Det är inte det goda relationer handlar om. Det behövs vuxna förebilder som skapar ett klimat där man som tonåring vågar testa, utmana och fråga för att hitta sin egen plats, skriver matteläraren Anna Persson.

Låt oss inte fastna i verkningslös symbolpolitik. Ge i stället kvinnor, flickor och män de verktyg som faktiskt gör skillnad på riktigt: utbildning, upplysning och ett starkt stöd att hävda sina rättigheter, skriver miljöpartisten Mariam Lahyani, i en replik.

Pisa‑raset handlar inte om skärmar – det handlar om ett system som slutat fungera. Små skolor och landsbygdsskolor presterar inte sämre – men de får sämre förutsättningar. Ingen myndighet äger lärarfortbildningen, kommunerna står ensamma med ett ansvar som egentligen är statens. Det är dags att någon tar ansvar för landsbygdens elever – inte skyller ifrån…

Kalle kan få tjugo egna elevassistenter och tusen anpassningar; har han inte sovit eller ätit ordentligt och dessutom lärt sig att belöningar måste komma omedelbart och utan ansträngning, så kommer det ändå inte hjälpa, skriver läraren Andreas Carlsson om Pisa-raset.

Handskrivning har fått allt mindre utrymme i skolan, menar Keltoum Oulehri. Hon ser mer penna och mindre skärm som en väg ut ur läskrisen.

De senaste Pisa-resultaten visar på de lägsta nivåerna någonsin för svenska 15-åringar. I ett läge där svensk skola befinner sig i kris borde politiken fokusera på vad som faktiskt fungerar, inte stänga ner det, skriver representanter från friskolor.

Det är dags att krossa myten om att svenska som andraspråk är ett stödämne. För en flerspråkig elev född i Sverige är det i stället det perfekta verktyget för att slipa det akademiska språket. Det är inte ett tecken på svaghet, utan en ren vinstaffär. Det skriver läraren Anisha Sanghvi.

Om skolan hade lagt mer tid och resurser på hur man sätter mål och vågar ta beslut hade själva valsituationen blivit både avdramatiserad och lättare att hantera, skriver syv:en Cecilia Leijonflycht.

I mina SO-klassrum har eleverna kunnat mötas i sitt motstånd mot det parti som de har ansett vara ansvariga för mobilförbudet i grundskolan, skriver SO-läraren Emilia Friberg.

Det här är en av skolans farligaste vanor. Vi lägger ett strukturellt haveri på den enskilda läraren och hoppas att läraren ska lösa det med engagemang och dåligt samvete, skriver idrottsläraren Alexander Skytte.