Skolan är, och har alltid varit, kollektivistisk till sin konstruktion. Ändå behandlas gruppen ofta som problemet. Att värna undervisning i grupp är inte att bortse från individen. Det är att ta ansvar för helheten, skriver rektor Anna Lena Oscarson.

Vår drivkraft har alltid varit en jämlik och kompensatorisk skola där skillnader kan jämnas ut genom kvalitativ utbildning, skriver Amir Sajadi, grundare av Järvaskolan och stiftelsen Roya foundation, i en replik. 

Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning. Fingertoppskänslan, förmågan att svänga när något händer, lyhördheten inför själva livet – den är minst lika viktig, skriver krönikören Maria Wiman.

Riksrevisionens kritik mot bristen på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolmyndigheternas arbete fortsätter att väcka reaktioner. Camilo von Greiff menar att myndighetens slutsatser om Skolforskningsinstitutet är missvisande. ”Tyvärr blir utgångspunkten tongivande för hela granskningen”, skriver han.

Lärarutbildningen riskerar att bidra till ”yrkeschock” när studenterna inte utbildas i ledarskap. ”Nyutexaminerade lärare kliver in i yrket med goda ämneskunskaper men utan tillräcklig beredskap för den komplexa sociala verklighet de möter i klassrummet”, skriver Julia Mörtzell.

Regeringens migrationspolitik gör att artonåringar utvisas – och skapar en ohållbar arbetsmiljö för lärare. Det skriver Centerpartiets utbildningspolitiske talesperson Niels Paarup–Petersen: ”Sluta driva en politik som gör lärare till ofrivilliga verktyg för utvisningar”.

I Finland, precis som i Sverige, backar regeringen om digitaliseringen i skolan. Men det är inte svartvitt, menar debattören. ”En genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg framåt – där verktyget väljs utifrån undervisningens mål, inte tvärtom”, skriver Maryam Barkadehi.

Regeringen föreslår lika mycket planeringstid som tid för undervisning – men Sveriges kommuner och regioner är kritiska. ”Det är hög tid för SKR att sluta straffa lärarna och i stället ta vår usla arbetsmiljö på allvar”, skriver Annika Carlsson, Sveriges Lärare Stockholm.

Det är alarmerande uppgifter som kommit fram i den enkätundersökning som tidningen Ämnesläraren låtit göra. En stor del svenska elever, ända upp på gymnasienivå, klarar inte av att skriva ordentligt och begripligt. Ännu återstår mycket att göra för att få skolan på rätt köl igen. Det skriver Henrik L Barvå i en ledare.

Tron att vi kan straffa eleverna till att prestera i skolan är både felaktig och farlig, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Handskriven diktamen tränar finmotorik, skrivflyt och koncentration, och forskning visar att handskrivning kan stärka både minne och språklig bearbetning, skriver debattörerna.

Det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används, skriver Katarina Michnik och Karin Emanuelsson, bibliotekarier på Göteborgs universitet.