SVAR PÅ INSÄNDARE. Kunskap prioriteras inte av skolvärldens aktiebolag, utan vinstintresset kommer alltid först. För att få ett bättre svenskt skolväsen som bygger på överföring av kunskap till eleverna behöver en skola först och främst inte tillåts drivas med vinstintresse, skriver Peter Li Garner, tidigare förälder i en friskola.

Senast 2025 skulle alla elever som gått ut gymnasiet ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet. Det beslutade EU för snart nio år sedan. Men hur har det gått? Den frågan ställer Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

Utbildningspolitiken baseras på symbolpolitik, snarare än vetenskap och beprövad erfarenhet. ”I vilka andra samhällsbärande yrken accepteras det att personer utan yrkeskunskap fattar beslut som så direkt påverkar kärnuppdraget?”, undrar läraren Sabina Standfuss.

Skolinspektionen granskar religiösa friskolor hårdare än andra – och det drabbar eleverna, menar Stefan Häggström, rektor och lärare i religionskunskap: ”Inspektörernas frågor till eleverna ställer dem inför krav som är svåra eller omöjliga att uppfylla”.

Både nationella och internationella forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre, skriver debattörerna som välkomnar regeringens besked om undervisning i psykisk hälsa.

Riksdagen måste hjälpa oss genom att lagstifta om kvalitetsindikatorer som personaltäthet, barngruppsstorlek, ändamålsenliga lokaler, läromedel/utrustning med mera. Det skriver Sollentunas föräldranätverk, genom Søren Westerberg.

 Professionerna bör vara de som styr skolans utveckling. Därför behöver skolledare och lärare kroka arm för att erövra skolan tillsammans, skriver Torbjörn Hanö, författare och tidigare rektor på Polhemskolan i Lund.

En stor och växande grupp har fastnat i ett plågsamt hemmasittande som berövar dem kunskap, utveckling och kompisar. Och skolan misslyckas uppenbarligen med sitt mycket tydliga uppdrag att se till att alla elever oavsett förutsättningar får likvärdig och bra utbildning, skriver Jesper Sahlin på ledarplats.

Rätten att bedriva skola och förskola med offentliga medel är ett förtroende som måste förtjänas – också över tid. Fristående aktörer har trots allvarliga brister kunnat fortsätta växa och ändra i sina verksamheter utan att behöva få godkännande. Våra förslag sätter stopp för detta, skriver regeringens utredare Joakim Stymne.

När gymnasieskolan nu ska utredas bör dess grundläggande förmåga att möta arbetsmarknadens kompetensbehov ligga på bordet. Vi uppmanar därför regeringens utredare Magnus Henrekson att med stöd i direktiven göra upp med gymnasiets struktur. Det skriver Maria Rosendahl och Mats Andersson, Teknikföretagen. 

Syv-arbetet kräver systematik, och systematik kräver tid – Krönikören Ida Lindell tar upp ett av yrkets stora dilemman.