Sverige älskar att beskriva övergrepp inom internat, adel och överklass. Men vår tids makt, våld och förtryck finns ofta någon annanstans, skriver GP på ledarplats.
Tre högstadielärare hävdar att förslaget till nytt betygssystem gör skolan relativ, atomistisk och obegriplig för eleverna. Det är hårda ord, men de träffar inte förslaget, skriver Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson.
Inom kort ska riksdagen ta ställning till ett nytt betygssystem. Vi välkomnar detta försök att komma till rätta med betygsinflationen och problemen med urvalet till högre utbildning, skriver gymnasielärare.
I dag går bara drygt var tionde barn i kulturskolan, nio av tio gör det inte. Det innebär dock inte att spelandet och låtskrivandet gått ned utan i dag lär sig en del själva genom Youtube och olika appar, skriver Kristina Axén Olin (M).
Utbildningen förberedde inte tillräckligt för mentorsuppdraget, och många lärare har aldrig fått avlastning av en heltidsmentor. ”Om mentorskapet är avgörande för elevers trygghet och skolgång måste det också tas på allvar i lärarutbildningen och i skolans organisation", skriver Henric Pettersson.
De nya gymnasiebetygen riskerar att sänka elevernas motivation. Det menar Tasnim Kafri. ”Vad händer med en skola där elever redan från start upplever att deras ansträngning saknar betydelse?”.
När jag funderar över förskolans väl och ve stöter jag ibland på dem, de som nog helst inte vill ha en förskola alls. Jag tror de skräms av hur de hört att förskolan är idag, skriver Erik Stenkula.
Allt fler samhällsuppgifter landar på skolan – medan undervisningen hamnar i skymundan. Det saknas gränser för var lärarnas arbetsuppgifter upphör, menar Josefin Gennerud: ”När läraryrket blir gränslöst drabbas till slutbåde lärarna och eleverna och deras familjer”.
Engagemanget efter dokumentärserien om Lundsberg är häpnadsväckande. För elever och föräldrar är det som om hela existensen stod på spel. De försvarar inte en skola. De försvarar sig själva, skriver Hugo Rehnberg i en krönika.