Skolbibliotekets roll är inte att vara först eller sist, men vi har ett ansvar att vara med, skriver Magdalena Ivarsson, biblioteksutvecklare, Lärande i Sverige. ”Att pröva, problematisera och sätta ord på det som händer".

Jag blir frustrerad över att politiker på riksnivå fortsätter att försöka förändra utbildningen genom att införa nya regler för den lokala organisationen. Den typen av mikrostyrning är ett tydligt tecken på att man inte litar på att huvudmännen har samma målbild och incitament som en själv, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Det vi kan och bör göra är att erbjuda eleverna lärare med ett eget rikt och precist språk så att eleverna i skolan vistas i bästa möjliga miljö för att utveckla sitt språk, skriver Inger Enkvist på ledarplats.

Det blir nu allt svårare för oss som icke-vinstdrivande skolhuvudman att fortsätta verka. Kapas vår finansiering, vilket flera av de skolpolitiska förslag som nu pumpas ut på löpande band föreslår, får det konsekvenser i klassrummet och eleverna blir förlorarna, skriver Lotta Nordgren, vd och skolchef för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

Skolan spelar en avgörande roll men kan inte ensam bära ansvaret för att alla barn och unga utvecklar digitala färdigheter. Lärande sker i dag också på fritiden: i ideella organisationer, föreningar och initiativ där barn och unga får utforska programmering, teknik och kreativt digitalt skapande i praktiken, skriver Tech Sverige, Helloworld, Kodcentrum, Linköping Science Park…

Vi har byggt ett skolsystem där de mest resursstarka eleverna både kan välja och välja bort och där de som behöver skolan mest får ta det som blir kvar, skriver krönikören Linnea Lindquist.

Ingen har sagt att mer resurser är dåligt, tvärtom. Att implementera principerna från the science of learning i hela skolsystemet är ett kostsamt och omfattande projekt som kräver både tid och pengar. Skillnaden är att vi föreslår att resurserna används till beprövade lösningar som faktiskt når fram till elevens långtidsminne, skriver skolexperter i en slutreplik.

Skoldebatten vill få oss att tro att svensk skola står inför ett vägval mellan motsatta vetenskaper, men det är felaktigt, menar specialpedagogen Helena Wallberg – och OECD.

Allt fler beslut om gymnasieutbildning handlar om vilka yrken arbetsmarknaden behöver – inte vad elever vill eller mår bra av att läsa. När platser styrs bort från efterfrågade utbildningar riskerar både motivation och möjligheter att ta stryk, skriver yrkesläraren Malin Nyberg.

Vi har de som kan skriva själva och de som bara kan skapa med AI. I så fall har teknologin egentligen bara skapat mer ojämlikhet i vårt samhälle, skriver språkläraren Pia Koskinen.

Den politik som nu förs riskerar att försämra elevernas digitala kompetens än mer, skriver krönikören Ulla Hamilton.

Svensk skola behöver bli bättre på att skilja mellan genomtänkt digitalisering och ogenomtänkt skärmanvändning, skriver Jessica Mozakka, chef digitalisering och innovation Academedia.