Betygsutredningen blev som väntat en briljant uppvisning i matematik men skola, kunskapssyn, läraruppdraget och betygens funktion som ett verktyg för lärande lyser med sin frånvaro, skriver musikläraren Patrik Andersson.

Både betygs- och läroplansutredningen missar den formativa bedömningen. Det skriver för detta lärarutbildaren Birgitta Fröjdendahl.

"Vi håller med Mannerheim om vikten av god undervisning och att elever som är i skolsvårigheter ska få hjälp. Likaså håller vi med om att lärare och annan skolpersonal behöver rätt förutsättningar. Men SPSM driver inte ett 'storklasskoncept' eller 'inkludering till varje pris", skriver talespersonen Linda Sandell, i en replik.

Det är inte bara friskolor som läggs ned utan även kommunala gymnasier, när för få elever söker sig dit. Studievägledare bör inte låta egna uppfattningar styra rådgivning, skriver Volkan Serengil, studie- och yrkesvägledare och SYV-koordinator, i en replik.

Dagens skolsystem saknar tydliga och relevanta stödinsatser för elever med omfattande beteende­problem. För att rätta till situationen föreslår vi bland annat att hjälpklasser införs, skriver Johan Pehrson (L) och Lotta Edholm (L).

Läroplansutredningen ska bygga på kognitionsvetenskapliga resultat, men flera debattörer menar att det hämmar lärares hantverksskicklighet. ”Det påstås felaktigt att den leder till robotlika elever utan förståelse och auktoritära undervisningsmetoder”, skriver rektorn Erik Håkansson – som efterlyser större nyfikenhet.

En tiogradig skala ger mer information om elevernas kunskaper, och kommer att öka betygens likvärdighet. Det skriver Liv Näslund, Liberala ungdomsförbundet, i en replik.

Friskoleföreträdaren Almegas negativa reaktion på förslaget om reglerad arbetstid är lika väntad som deras argument är haltande. ”Det förstår såklart också Almega och Andreas Mörck, men i rollen som de vinstdrivande friskolornas företrädare är detta uteslutet att yttra”, skriver Christian Liljeros, gymnasielärare Stockholm och förtroendevald Sveriges Lärare Academedia.

Lärarutbildningsutredningen missar relationen mellan förskola och habilitering. Det är beklämmande, för detta är chansen att ge förskolebarn med autism rätt stöd på samma sätt som i andra länder. Det skriver Lise Roll-Pettersson, professor i specialpedagogik.

Skolor som väntar på nationella AI-riktlinjer från Skolverket kommer bli besvikna – några sådana lär inte komma än på ett tag. Men riktlinjer behöver inte vara så komplicerade, därför har AI-experten Johan Falk tagit fram fem punkter som antingen kan utgöra riktlinjer för AI på en enskild skola, eller till och med nationella sådana.

Om AI-utvecklingen fortsätter i samma takt kommer inte bara innehållet i skolan, utan själva ramarna, att behöva ändras. Skolan måste bli mer snabbrörlig, skriver en rad experter inom AI och utbildning.

I Sverige erbjuds screening för nyfödda, mammografi för kvinnor och prostatakontroller för män. Men för våra skolbarn – där tidig upptäckt av fysisk och psykisk ohälsa är avgörande – saknas ett system, skriver debattörerna Sophie Ekman Wretlind, Maria Unenge Hallerbäck och Filippa Mannerheim.