Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver Emil Karlsson, yrkeslärare på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Ängelholms gymnasieskola och Yrkeslärarens nya krönikör.

I en stor enkät från Sveriges Lärares tidning Ämnesläraren svarar en majoritet av de tillfrågade att elevernas inflytande över undervisningen är för stort eller alldeles för stort, skriver Emil Nilsén i en ledare.

Liberalerna i utbildningsdepartementet har fastnat i en alltmer uppskruvad retorik riktad mot friskolor. Det har gjort att partiet tappat blicken för det väsentliga i skolpolitiken, konstaterar Lovisa Lanryd, Välfärdsansvarig, efter att ha lyssnat på presskonferensen om friskoleutredningens delbetänkande.

Jakten på oseriösa aktörer försämrar villkoren för alla, vilket kan leda till såväl färre nyetableringar som nedläggningar av välfungerande friskolor – med minskad valfrihet, mångfald och innovation som följd. Det skriver Dagens Industri på ledarredaktion.

Ingen vet egentligen vem som äger den svenska skolan. De nya förslagen mot vinster räcker inte för att laga ett sedan länge havererat system, skriver Expressens ledarredaktion.

Där har Johan Pehrson (L) rätt när han säger att det har funnits inbyggda fel i friskolesystemet och att ”det har funnits en omfattande naivitet kring friskolor, inklusive i mitt eget parti”. En självrannsakan som är ovanlig, men inte desto mindre rätt, skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Vår tids skoldebatt handlar fortfarande om att hantera reformhetsen på 1990-talet. Det skriver Mathias Bred i en ledare.

Eleverna i vuxenutbildningen har förhöjd risk för psykosociala problem jämfört med dem som har gått ut gymnasiet, skriver debattörer från Akademikerförbundet SSR. 

För att regeringens satsning på skolbibliotek krävs fler utbildade bibliotekarier. Det menar Anna Troberg, förbundsordförande DIK, tillsammans med flera företrädare för Sveriges biblioteksutbildningar.

”Arbetsgivarorganisationerna tycks inte anse att det där med regleringar är speciellt viktigt”, skriver Maria Wiman efter att Sveriges Lärare sagt nej till slutbudet från SKR och Sobona i avtalsförhandlingarna.

Idrott och hälsa i skolan eller någon form av fysisk aktivitet är vitalt för elever med adhd. Detta ger dem en chans att träna motorik, perception, motion och allsidig rörelseförmåga, samtidigt som det gagnar elevens välmående och att fokusera på inlärning, skriver debattörerna.

Makt och inflytande över något så viktigt som våra barns skolgång kan inte läggas på elever. Det borde vid det här laget vara uppenbart för de flesta, inklusive skolforskare på tryggt avstånd från dagens klassrum, skriver gymnasieläraren Therese Rosengren.