Vi kräver ett kollektivavtal som garanterar tid till för- och efterarbete, ett maxtak för undervisningstid och garanterad planeringstid, skriver debattörer från Sveriges Lärare.

Allt fler verkar tro att AI kan tänka självständigt och har en egen intelligens. Det påverkar inte bara debatten, utan även policyutvecklingen och internationell lagstiftning. Men ju mer vi lägger över ansvaret och litar på AI, desto sämre blir vi på att tänka, skriver Johan Eddebo, docent vid Uppsala universitet.

Att vara restriktiv med digitala verktyg är inte bara bakåtsträvande, utan riskerar att kraftigt begränsa Sveriges möjligheter att rusta eleverna för ett modernt samhälle, skriver 25 debattörer. 

Med en svagare folkbildning blir också Sverige svagare, och medborgarna allt tystare och ensamma. Så kommenterar professorn Sverker Sörlin den senaste tidens nedskärningar. Men det finns hopp, tack vare Folkbildningsutredningen. – Jag ser den som en stoppkloss för en fortsatt dyster utveckling.

Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Ska vi ha en positiv utveckling måste folkbildningen själv våga prioritera. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez, tre aktörer inom folkhögskolan.

"Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skriver Hanna Garberg, Sveriges Lärare Stockholm. Nu svarar Skolledarna: ”Som fackliga företrädare för skolledare måste vi påpeka att de föreslagna lösningarna, som en reglering av lärares arbetstid där man såvitt vi förstår inte tittar på hela årsarbetstiden, ger följdverkningar för våra medlemmar”.

Medan friskolor som drivs som aktiebolag redan i utgångsläget måste följa omfattande regler kring transparens, är insynen minimal i skolor som drivs som föreningar eller stiftelser. Det skapar en verklig grogrund för fusk, men ändå handlar debatten bara om aktiebolagen. Det skriver Rebecca Weidmo Uvell, debattör, författare och skribent.

Eftersom alla elever bär med sig en så kallad skolpeng, så ges starka incitament för skolorna att tillgodose kundernas önskningar. Annars väljer de en annan skola och tar med sig sin skolpeng dit, skriver Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Förslaget att minska lärarnas undervisningstid är inte bara dyrt – det slår direkt mot elevernas kunskaper och riskerar att urholka skolans kvalitet. Regeringen måste stoppa det i papperskorgen, skriver Adam Danieli och Lovisa Lanryd på Tankesmedjan Timbro.

Idag tenderar politiker på båda sidor blockgränsen att lägga stort fokus på vem som driver skolan. Det tror vi är missriktat. Med högre mål, mer transparens och ett stopp för dåliga skolor kan vi ta den svenska skolan från bra till bäst, skriver företrädare för fyra friskolor. 

Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå i slutet av förra året. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver redaktör Sara Djurberg.

En förutsättning för att lärarprofessionen ska kunna påverka mer är att vi faktiskt vågar prata så att det hörs – en tystad och hunsad lärarkår är knappast gynnsam för Sverige, skriver läraren Maria Wiman.