Kommunerna är ofta först med att se tecken på extremism – i skolor, föreningar, inom socialtjänst eller i trossamfund. Därför måste varje kommun ges ett tydligt uppdrag och ett konkret ansvar att systematiskt kartlägga och följa upp förekomsten av våldsbejakande extremism och radikaliseringsmiljöer, skriver Arvid Strandberg och Ludvig Anderström, Muf Västra Götaland Västra.

Demokratin är hotad, barn och unga värvas till våldsdåd, hat och politisk påverkan via sociala medier. Nu behövs verkligen skolbibliotekariens kompetens, skriver Skolbibliotekarie Viktoria Reuterskiöld.

Nya Centerledaren och tidigare friskole-vd:n Anna-Karin Hatt försvarar välfärdsvinsterna med att en välskött skola ska kunna tjäna pengar. Arbetets Johannes Klenell förklarar hur du gör ”en liten peng” på svenska marknadsskolan.

Lösningen är inte mer pengar. Mer pengar är de lata politikernas lösning på komplexa problem, skriver Linnea Lindquist i en krönika.

Att den nyvalda C-ledaren använder sig av minst tio-femton år gamla argument i skolfrågan börjar tyvärr bli ett mönster, skriver Kalle Sundin på ledarplats.

Rektorn för Ryska skolan i Göteborg har kontakter med en spionfond och sprider Kremls propaganda. Sverige kan inte fortsätta att hjälpa sina fiender, skriver Patrik Kronqvist i en ledare.

Det finns inget behov av en elevhälsa som har som sitt främsta uppdrag att ge konsultation till lärarkåren, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.

Det senaste året har omsorgsarbetet lyfts fram på film och i böcker. Några gånger har jag till och med snuddat vid tanken att samhället kanske börjar få upp ögonen för det vi sett och kämpat för att nå ut med i decennier nu – att framtiden börjar i förskolan och att utan den stannar Sverige,…

”Det finns inget behov av en elevhälsa som har som sitt främsta uppdrag att ge konsultation till lärarkåren”, skriver Filippa Mannerheim.

”För de här eleverna blir skolavslutningen inget fint och roligt minne. Därför bör papptallrikarna läggas där alldeles för många redan ligger – i soptunnan.”, skriver Fredrik Sandström.

Kan rädslan att misslyckas göra att elever väljer att inte dyka upp alls eller att känna efter lite extra för att kunna bli sjukanmäld, undrar svenskläraren Emilia Friberg.

Att få experimentera är viktigt för att väcka ungas intresse för kemi och naturvetenskap, men i många skolor saknas både utrustning och resurser. Därför behöver regeringen införa ett riktat statsbidrag på totalt 662 miljoner kronor så att Värmlands lärare och högstadieelever får cirka 17 öronmärkta miljoner kronor att labba för, skriver företrädare för IKEM.