Antingen levererar partsmodellen resultat som gör skillnad. Eller så måste Sveriges Lärare i stället efterfråga mer och skarpare statliga regleringar som beskär huvudmännens självständighet. Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.

I stället för att tillgodose elevernas intressen att få välja skola, väljer Social­demokraterna att konstruera en konflikt mellan de kommunala och fristående skolorna. Det skriver Gunnar Hökmark (M) i en replik.

Bakom de svettiga gympasalarna och de glada ropen från fotbollsplanen döljer sig en vardag som för många idrottslärare har blivit allt mer komplex, utmanande och ibland rentav ohållbar, skriver debattören.

Resursbristen lyfts som både roten till och lösningen på våldet i skolan. Men så enkelt är det inte. Det större problemet är bristen på skolkultur, skriver gymnasieläraren Therese Rosengren.

Lärarnas enkätsvar illustrerar inte bara bristen på förståelse för slöjdämnets behov, utan även en nonchalans gentemot de professionella som ska bedriva undervisning i lokalerna, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Socialdemokraternas nya skolpolitik borde ha stort stöd i befolkningen. Men det är ingen garanti för att den blir verklighet. Om Magdalena Andersson menar allvar behöver hon samla stöd i oppositionen och bygga ett regeringsalternativ. Barn och lärare har väntat tillräckligt länge nu, skriver Susanna Kierkegaard i en ledare.

Idag presenterar Socialdemokraterna en reformagenda för svensk skola. Det är hög tid att ta tillbaka kontrollen över skolan, skriver Magdalena Andersson (S), Åsa Westlund (S), och Lisa Nåbo (S).

Skolan ska agera kraftfullt när elever kränker, hotar, använder våld eller på annat sätt agerar störande – för elever som inte följer reglerna ska det bli tydliga och omedelbara konsekvenser, anser Anders Alftberg (SD) och Martin Sörbom (SD).

Trots larmen om läskrisen, finns exempel på skolor och kommuner som lyckas höja resultaten, skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist på ledarplats.

I valet mellan att se till kommuninvånarnas intressen eller den egna organisationens väljer kommunala skolpolitiker ofta det senare. Det blir inte minst tydligt i de återkommande debatterna om att friskolor ”tar” kommunala skolors elever, skriver Ulla Hamilton, fd. vd för Friskolornas riksförbund.

När vi ser att barn med psykisk ohälsa inte får tid hos bup, att förskolan inte fungerar och att unga lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet måste vi reagera och agera. Då får ideologiska käpphästar ställas åt sidan och vi måste våga testa nytt. Socialdemokraterna har tyvärr inte visat sig vara mogna den uppgiften, skriver Lars Holmin…

Moderatstyrda Österåker struntade i varningarna om minskande barnkullar och bjöd in en friskolekoncern. Nu får eleverna i de kommunala skolorna betala priset. Det skriver Linnea Lindquist i en ledare.