Det är lärarna som har utbildningen och erfarenheten att bedöma hur barn och elever får den bästa möjliga undervisningen, skriver Adam Kedert, Sveriges Lärarstudenter, i en replik.

Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever. Och det, om något, är stort, skriver Anna-Karin Hallonsten i krönika.

Att stärka säkerheten i våra skolor liksom andra offentliga miljöer bör vara en självklarhet i ett samhälle där brottsligheten har ökat. Frågan är inte längre om utan snarare hur, skriver Katja Fëdorova på ledarplats.

Att klassrumsmiljön blivit allt mer stökig kan man knappast lasta redan pressade lärare för, skriver Anela Murguz i en ledare.

90 procent av eleverna har inte stora problem att avkoda ord – de kan läsa bra. Att låta elever utan svårigheter ägna tid åt sådant de inte behöver och som dessutom förmodligen påverkar deras läsglädje negativt, är inte en god strategi, och det har inget vetenskapligt stöd, skriver professor Ulrika Wolff.

Samtidigt som hot och våld ökar i skolmiljön backar Arbetsmiljöverket från kravet att alla incidenter ska rapporteras in. Det är oacceptabelt agerande av den myndighet som ska skydda arbetstagarnas trygghet, skriver Ludvig Filhm (M).

Det är varken kommunen eller staten som bäst bedömer varje barns behov och förutsättningar. Det är föräldrarna, anser Filippa Torsvik, utbildningspolitisk talesperson för Centerstudenter.

Att inte inkludera Livsmedelsverket i utredningen ”En förbättrad elevhälsa” är en stor brist, eftersom deras expertis är avgörande för att komplettera helhetsgreppet som utredningen vill koppla till elevernas hälsa. Det skriver Mikaela Johansson, vice ordförande LRF.

Som boende i USA, med ett universitet som arbetsplats, är skolskjutningar alltid med i tankarna. Men vilka är de som skjuter? Svaren är få, eftersom gärningspersonen ofta dör. Vårt behov av att fjärma oss genom att stämpla skytten som avvikande är högst mänsklig, men skapar ett falskt narrativ, skriver Lia Rodenburg Ahonen, biträdande professor i…

Inför i utbildningen till förskolelärare och lärare metoder för att alla barn ska känna sig sedda. Inkludera alla barn i skolan för att undvika fler våldsdåd, skriver Susanne Ringskog, psykiater.

Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i – och ibland strider mot ­– robust empirisk evidens. En förändrad lärarutbildning kan bidra till detta, skriver Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap.

Vi förväntar oss att vår kompetens värdesätts genom konkurrenskraftiga löner och arbetsvillkor. Vi kräver också att förutsättningarna för en regelbunden återhämtning måste bli bättre, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.