Hur ska vi ens i närheten förstå det ofattbara som precis har hänt? Hur ska vi någonsin kunna förklara? Vad ska vi svara på frågan om vi kan vara trygga? skriver Maria Wiman efter masskjutningen i Örebro som tog minst tio liv.

Svenska skolor har övat för attacker i åratal. Men det går aldrig riktigt att förbereda sig inför plötsligt dödligt våld, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

Förslaget till en ny lärarutbildning har fått kritik för sitt fokus på kognitionsvetenskap. Petra Runström Nilsson, lektor i specialpedagogik, är orolig för att demokratibegreppet suddas ur den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Värdegrund – där har ni ordet som ska leda svensk skola in i framtiden. Synd bara att konkretion helt saknas. Skolor ska jobba främjande och förebyggande, men inte på ”fel” sätt. Mjuka tag har inte misslyckats, snarare handlar det om inga tag. Ändå ropas det efter piskan nu igen, skriver fyra pedagoger och skolforskare.

Många barn förstör för sig själva och andra. Lär vi dem inte tidigt att hantera känslor och konflikter förlorar vi dem. Och deras lärare kommer inte att orka jobba kvar i skolan, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Stora effektstudier grundade i kognitionsvetenskap ger inte svar på hur lärare bäst kan undervisa. Det skriver Oscar Björk, filosofie doktor i didaktik vid Mälardalens högskola. Han varnar för att politiken får för stor makt över hur framtidens lärare ska sköta sitt jobb, i sina klassrum.

SVAR PÅ INSÄNDARE. Jag tror på en förskola med utbildad personal som kan ge språklig kompetens att stå på inför skolstarten. Barn som kommer från familjer där det ofta råder både fattigdom och misär behöver förskolan mest, skriver Rose-Marie Ljunggren, före detta gymnasie- och sfi-lärare.

När Förintelseöverlevarna blir allt färre måste vi hitta nya sätt att minnas, skriver Kajsa Kettil på ledarplats.

Snart är det dags för mig som ämneslärare att övergå till ”teach for the test”-mentaliteten. Jag önskar att jag skulle slippa det, skriver högstadieläraren Emilia Friberg.

Förskolor lägger ned över hela landet och ersätts med “megaförskolor” som rymmer över hundra barn. Växjö är inte ett undantag. Men vad är fördelar och nackdelar med denna utveckling? Det skriver Edel Iren Lappin i en ledare.

INSÄNDARE. Samhället har nog stora pengar att spara på att kraftigt bygga ut föräldraförsäkringen och dra ner på förskolan. Det skulle ge fler lyckliga och harmoniska barn och färre gängmedlemmar, skriver Rolf Hägglund.

Vi har aldrig haft bättre förutsättningar att förbättra skolresultaten än nu. De krympande elevkullarna gör att de sämsta skolorna enkelt kan läggas ner, skriver DN på ledarplats.