Mycket behöver göras för att stärka den svenska skolan. En fråga som det är dags att väcka liv i är den om skoluniform. Ytterst för att skapa ökad jämlikhet bland barnen, skriver Maria Arkeby. 

Sverige står inför allvarliga utmaningar. Hundratusentals unga lever under hedersnormer som begränsar deras vardag: från vilka kläder de får bära till vem de får gifta sig med, skriver Nina Larsson, jämställdhetsminister.

Inkludering och anpassningar in absurdum har inte bara skapat en orimlig situation för lärarna utan också sänkt kunskapskraven i skolan, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

Som lärare är jag härdad när det gäller symobolpolitiska förslag för att rädda skolan. Men regeringens senaste utspel om no excuses-skolor tar ändå priset, skriver Maria Wiman.

Möjligheten att låta en del skolor använda sig av mer disciplin behöver inte vara fel. Man bör dock vara medveten om att det inte är någon enkel eller snabb lösning, skriver forskaren Åsa Melander.

När vuxenvärlden tiger blir det i stället barnen som sätter normerna. Status i klassrummet riskerar då att mätas i antalet svansar eller i vilken docka man har. Priset betalas i förlorad undervisningstid, bråk i klassrummen och sämre kunskaper för alla, skriver Andréa Hedin (M). 

Lågt förtroende för skolpolitiker, en lavin av regleringar och dramatisk ökning av psykisk ohälsa bland elever. Trots att majoriteten av föräldrar är nöjda med sina barns grundskolor återstår stora utmaningar om Sverige återigen ska bli en av OECD:s toppnationer, skriver Magnus Erlandsson, doktor i statsvetenskap, och Claes Nilholm, professor emeritus i pedagogik.

”I klasser med 30 elever, där många immigrantstudenter kämpar med kunskapsluckor, blir individualisering ohållbar. Läraren hinner knappt med grundundervisning, än mindre anpassning – elever tystnar eller ger upp. Begränsad digital tillgång förvärrar problemen”, skriver Jacqueline Wilson.

”Att bra relationer är bra är nog alla överens om, men att likställa det med värdet av bra undervisning är fel. Det missgynnar många duktiga lärare, försvagar lärarens ställning och skapar incitament för osäkra lärare att försöka ställa sig in hos sina elever”, skriver Viktor Björnberg i en replik.

”Relationer och förväntningar (krav) är inte motsatser. Förväntningar utan relation blir tomma. Relationer utan förväntningar blir meningslösa. Våra barn och elever förtjänar båda”, skriver Johanna Lüddeckens.

”Inte kan väl någon av oss på riktigt tro att vi en gång i tiden hade en helt perfekt skola som vi utan anledning bestämde oss för att förstöra?” Rektorn Mathias Castejon varnar för nostalgi i skoldebatten.

Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna. Det här är min hyllning till dem, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.