Allt färre i Sverige klarar av att läsa en bok. Det krävs handfasta politiska beslut för att stötta skolor och bibliotek i kampen för läskunnighetens och därmed landets framtid, skriver tio chefer på Bonnierförlagen.

Den svenska modellen bygger inte på antingen lag eller avtal – utan på samspelet mellan dem, skriver Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

”En ny mirakelmetod har kommit till stan. Säg hej till No Excuses-modellen. Men snälla, kan vi bara få tillit och resurser?”, skriver Maria Wiman.

För vissa elever är AI ett kraftfullt verktyg för träning och lärande. För andra är det bara en genväg bort från ansträngning. Resultatet blir växande skillnader i vad elever faktiskt lär sig – och därmed risk för djupare kunskapsklyftor i klassrummet, skriver svenskläraren.

”Regeringens utredning om stödinsatser i skolan föreslår att nationella proven i lågstadiet ska ersättas med korta standardiserade tester för att identifiera elever i behov av stöd. Det kan låta effektivt – men i själva verket riskerar det att leda till ett förenklat och missvisande sätt att förstå barns lärande”, skriver Heléna Fransman, speciallärare.

Palestinaprotester tycks mer än andra frågor få förtroendevalda att totalt tappa greppet. Klarar de inte av att agera eftertänksamt, balanserat och sakligt när de triggas av overifierad information som sprids på sociala medier bör de självmant välja att avgå, skriver läraren Alexander Forsblad.

Varför fortsätter vi prata om resultat, när själva målet alltid borde vara kunskap? skriver rektor Camilla Bosson.

Vad vill du med det du säger? Vem blir du via orden du väljer när du förklarar, svarar och frågar? Förskolläraren Ingeborg Carlquist skriver om vilken betydelse orden har i förskola och skola.

Det är inte storleken i sig som är problemet – det är bristen på kunskap om hur miljön ska planeras, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.

Religiösa friskolor brister inte bara i demokrati, jämställdhet och saklighet, utan lyckas heller inte hålla religiösa inslag utanför undervisningen, skriver David Rönnegard, Humanisterna.

Det skolan behöver mest är fler lärare, mer undervisningstid och mindre skolklasser. Det är så duktiga elever kan utmanas mer och det är så elever som behöver det kan få mer hjälp, i tid. Men utbildningsministern presenterar snarare ett skolpolitiskt luftslott, skriver Sydsvenskan på ledarplats.