Möjligheten att låta särbegåvade barn med ambitiösa föräldrar slita sig loss ur ”lika-möjligheter-skolan” och uppnå helt andra nivåer av kunskap och utveckling saknas.
Han har gjort det igen. Ministern som ska värna om djurskyddet i Sverige talar sig varm för ökad köttkonsumtion. Det innebär fler djur i djurfabrikerna, försämrad folkhälsa och ökade klimatutsläpp. Ändå är det den linjen som Peter Kullgren väljer, skriver Tina Hogevik, Djurens rätt.
Skolmaten och måltiderna i äldreomsorgen finns till för att elever och gamla ska få bästa möjliga näring. Men maten har blivit projiceringsyta för en mängd politiska ställningstaganden, skriver SvD på ledarplats.
”Trots att politiker länge uttryckt oro för sjunkande läskunskaper hos elever görs ingenting för att få bättre koll på läget. I många länder genomförs nationella kartläggningar redan när eleverna är 6-7 år, men i Sverige får vi invänta de nationella proven i årskurs 3. Det är för sent”, skriver Lotta Krus, chef för AcadeMedias grundskolor.
Problemen med helklassundervisning är lika gamla som folkskolan själv, menar forskaren Britten Ekstrand. Men en statisk nivågruppering är inte lösningen, enligt henne. ”Att tidigt klassa elever som hög- eller lågpresterande är inte förenligt med vetenskapligt grundad kunskap. Det är inte möjligt att förutsäga hur barns/ungas utveckling kommer att gestalta sig”, skriver hon.
När samlad evidens gång på gång pekar i samma riktning uppstår en högst rimlig fråga: varför väljer Mohamsson och Forssell att ifrågasätta den verklighet som beskrivs av internationell forskning, myndigheter och lärarprofessionen själv?, frågar sig Salamaah M Abdul-Karim, förstelärare, i en slutreplik.
Riksrevisionens rapport om skolmyndigheterna förtjänar en saklig diskussion – inte ett avfärdande. Granskningen bör bli startpunkten för ett gemensamt kvalitetsarbete, skriver debattörer i en replik.
”I Huddinge är det nu tolv ungdomar som på kort tid fått ta emot utvisningsbeslut. Palla att se människan bakom byråkratin liksom. Medmänsklighet va? Pyttsan”, skriver Maria Wiman.
Skolverket är arkitekten bakom den läroplan som vi i dag försöker lämna. I åratal har de vägrat ta till sig det kognitionsvetenskapliga perspektivet och i stället anlitat ett forskarnätverk med progressiv, digital pedagogisk hemvist runt sig. De har nyligen fått svidande kritik av Riksrevisionen på grund av alarmerande brister i sin vetenskapliga grund. Att tro att samma…
Om vissa strategier i undervisningen förbättrar elevernas resultat – varför ska inte expertmyndigheter identifiera dessa? Det skriver flera debattörer i ett inlägg om Riksrevisionen, forskningen och skolmyndigheterna.
Gruvarbetarnas barn är en del av Sveriges framtida kompetensförsörjning. Staten måste säkerställa att även barnen här får en utbildning av hög kvalitet, skriver Madeleine Bengtsson, ordförande Sveriges Lärare i Kiruna, Petter Lundin, ordförande Sveriges Lärare i Gällivare och Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.