Konflikten behöver inte stå mellan småbarnsfamiljer och förskolepersonal. Göteborgs förskolor visar att man kan göra bådas liv bättre – om politiken vill. Nu krävs mer pengar från regeringen för att hålla i utvecklingen, inte skattesänkningar för rika och vinstjakt, skriver Blerta Hoti (S).

Vid ett eventuellt maktskifte finns det en överhängande risk att möjligheten att driva skola som aktiebolag förbjuds – något som kommer få oöverblickbara konsekvenser och är rent ut sagt ansvarslöst. Nu måste de rödgröna partierna och Liberalerna svara på frågan om vad som ska hända med eleverna i de friskolor som tvingas stänga, skriver Andreas Mörck, Almega…

Centerpartiet vill pausa ”seklets reform”, som reglerar hur mycket av lärares tid som måste gå till undervisning. Att öka lärarnas undervisningstid har många gånger blivit ett sätt att spara in på skolan. Jag och mina liberala kolleger är oroliga över vad Centerpartiets politik skulle få för konsekvenser, skriver Lotta Edholm (L).

En ny granskning från Arena Idé visar hur skolföretag gör vinst på att göra barns utbildning sämre – till exempel är skolgårdarna mindre på vinstdrivande friskolor. Friskoleorganisationen Almega Utbildning menar att det beror på att skolorna ligger i städer. Det är enkelt att testa. Mönstret består, skriver företrädare för Arena Idé.

Omkring en miljon barn har precis återvänt till klassrummen. Men deras chanser att lämna grundskolan med behörighet till gymnasiet skiljer sig dramatiskt beroende på vilket område de bor i och vilken skola de går på. Det borde vara en av valrörelsens stora frågor, skriver Räddningsmissionen, Famna och Idéburna Skolors Riksförbund.

Det finns ingen enkel förklaring till att resultaten i Malmös skolor nu förbättras, skriver Ewa Bertz och Stefan Lindhe, tidigare kommunalråd för Liberalerna respektive Moderaterna i Malmö.

Det finns en iver att centralt reglera skolan och den har bara vuxit, oavsett vilket parti som har varit ansvarigt. Det skriver Cecilia Carnefeldt och Mikaela Valtersson, Kunskapsskolan, i en debattartikel.

När eleven söker orden, väljer en färg eller testar en musikalisk idé skapas kunskap genom arbetet. Frågan om AI handlar därför inte bara om vad tekniken kan göra åt oss, utan också om vad vi riskerar att sluta göra själva, skriver teaterläraren Carsten Brosjö.

Dagarna efter svärdattacken i Fagersta hade den misstänkte namngetts i hundratals artiklar, och bilder från Trollhättandådet 2015 spreds på nytt. Det är just vad skolmördarna ofta söker: berömmelse. Medierna måste sluta ge dem det. Instifta samma medieregler om försiktighet som de som finns för självmord, skriver psykologiprofessor Per Carlbring.

”Det var inte aktiebolag och koncerner vi tänkte oss, när vi skapade friskolereformen, utan små, lokala by-skolor”. Så låter det ofta när friskolemotståndare ska debattera friskolefrågan. Det är som om de skräms av framgången hos den reform som i drygt trettio år har givit eleverna möjlighet att välja skola. Det skriver krönikören Annika Westh.

I dag saknas en gräns för hur stora skolklasser får vara. På vissa håll kan det gå 18 elever i en klass, på andra kan det vara 32. Nu har Liberalerna och regeringen tillsatt en utredning för att lagstifta om mindre klasser i skolan och om lärartätheten, skriver Simona Mohamsson (L).

En ny rapport från tankesmedjan Arena Idé visar att vinstdrivande friskolor har mindre skolgårdar och lägre lärartäthet. Det är inte för att de är vinstdrivande. Det är för att skolorna finns i städerna, skriver Andreas Mörck, Almega utbildning.