Den hårda systemkritiken är berättigad och viktig, men ”vi får inte låta kritiken mot systemet glida över i uppgivenhet inför vår egen professionella kraft”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Det kanske inte är okunskapen som är kärnan utan oviljan, skriver specialläraren Denice Sverla, om misstanken att politikerna ignorerar den anpassade skolan för att de inte vill ge eleverna fullt människovärde.

”Ibland är de där personerna i skolan elever, ibland är de yrväder och ibland är de späda sparvar. Det ena utesluter inte det andra. Synonymer är fina grejer”, skriver krönikören Maria Wiman som svar på debattartikeln ”Vi talar om barn – men menar elever”.

Skolledare ska göra verkstad av politikens många förändringar. Men det framkommer ett mönster i utredningarnas förslag – ett mönster av detaljstyrning och underfinansiering som kommer göra uppdraget svårt, skriver Jeanette Kennerfalk, rektor och ledamot i Sveriges Skolledares förbundsstyrelse.

De politiker som på riktigt vill förbättra svensk skola bör fokusera på att lösa skolsegregationen, och inte fastna i huruvida friskolor ska tillåtas eller inte. Det skriver Bean Khalil i en ledare.

”Varför är du med mig hela tiden?” frågar Anton när vi sitter och lägger pärlplatta tillsammans. Hans reflektion gör mig både glad och ledsen på samma gång. Glad för att jag ser att han uppskattar tiden han får med mig, ledsen för att hans reflektion är sann, det här är något ovanligt, skriver läraren i…

Hon är språkvetare och lärare i högstadiet – och reflekterar hur ofta kollegor använder ordet ”barn” när de menar ”elever”. ”Vi undervisar inte barn. Vi undervisar elever. Och kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem, skriver läraren och språkvetaren Sarah Cross.

Vi vet vad som händer när systemfrågor tillåts växa samtidigt som politiken dröjer. Då blir åtgärderna mer omfattande och mer kostsamma än de hade behövt vara, skriver Sophia Jarl, tidigare moderat kommunstyrelseordförande i Norrköping.

 I veckans avsnitt samtalar Johannes Klenell med podcasten Scocconomics om kretsen av personer rör sig obekymrat mellan politiken, pr-branschen och styrelserna för de expanderande välfärdsbolagen. (webbradio)

Utredningar har föreslagit att friskolorna bör få lägre skolpeng och partier verkar hålla med. Ändå införs inte någon sänkning. Anledningen är skollobbyn som till stor del består av före detta politiker. Några av de främsta skolpolitikerna har i sin tur själva varit lobbyister, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

Om eleven väljer att inte anstränga sig går det inte att lära sig, hur mycket läraren än försöker. Ju tidigare eleven förstår sambandet mellan insats och utfall, desto bättre förutsättningar får eleven att lära sig under hela sin skoltid, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Bristen på kompetens om barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i skolan, rättsväsendet, socialtjänsten och samhällsvården utgör ett strukturellt systemfel med risk för diskriminering av gruppen. Ändå genomförs nu i rask takt stora reformer på flera områden utan att barn med IF synliggörs, skriver Christina Heilborn, förbundssekreterare, Riksförbundet FUB