Regeringens lärarutbildningsutredning föreslår ett kunskapslyft med kognitionsvetenskap som bas. Men när skolans uppdrag reduceras till neuropsykologi förlorar vi blicken för dess demokratiska, samhälleliga och bildande funktion. I stället för att rikta uppmärksamheten mot systemfel och ojämlika villkor, riktas den mot den enskilda hjärnan, skriver Adam Droppe, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad.

Svenska lärarutbildningar kryllar av proggiga ideologer som vill ha en skola som är direkt skadlig – särskilt för barn till lågutbildade föräldrar, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

I en tid av stress, krav och snabba förändringar erbjuder folkhögskolan något unikt: en plats för personlig utveckling, gemenskap och livslång kunskap. Här får människor inte bara lära, de får även växa, skriver Anders Clevestad, folkhögskollärare och styrelseledamot i Sveriges Lärare Folkhögskolan.

En obehörig lärare är inte alltid vad många verkar tro. Ofta saknas bara vissa ämneskurser, trots lång erfarenhet och bred kompetens. Den nuvarande lärarlegitimationen har inte löst problem med lärarbrist och undervisningskvalitet. Nu behövs ny modell med fokus på lärarens kunskaper, skriver Håkan Wiclander på Idéburna skolors riksförbund och pedagogikprofessorn Ingrid Carlgren.

Byskolor framställs oftast som idyller i Bullerby-förpackning. Det är dock en förlegad bild, skriver SvD på ledarplats.

Den ursprungliga tanken med besöksförbud är att skydda skolans personal och elever från hot och störningar. Men i vissa fall verkar det ha blivit ett verktyg för att stänga ute föräldrar som påtalar brister i skolans stöd till elever, skriver föräldern Marie Larsson.

När skolan stänger under lov upphör inte fritidshemmets uppdrag. Det fördjupas. Men när fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.

Vill du slippa gå i skolan? Välj Amerikanska gymnasiet så får du två extra lovveckor, skriver Expressens ledarredaktion.

För blivande lärare är det viktigt att möta både matematik och matematikdidaktik. Det handlar alltså inte om antingen eller, men om både och, skriver Jorryt van Bommel och Lotta Wedman på Högskolan Dalarna i en replik.

 Det hettade stundvis till när Sveriges Lärare mötte delar av politiken på Almedalsveckan. Orsaken var debatten kring förbundets nyliga rapport ”Marknadsskolan – en förlust för samhället”.

En svartvit debatt om skärmar eller pärmar förlamar svensk skola. I stället för att diskutera hur digitala verktyg kan användas klokt, lämnas lärare och skolledare i osäkerhet, skriver företrädarna för nystartade Skolinitiativet Praxis.

De som av någon outgrundlig anledning kämpar som tusan för att barn ska få ha skärmar i förskolan är upprörda nu. De hävdar att det är otroligt viktigt att barn ska ha skärmar. Vet ni vad jag tror? Jag tror att det är viktigt för de vuxna, skriver läraren Eva Lindström.