Att tröskeln är så låg innebär att övningen verkligen kan göra stor skillnad för några av eleverna resten av terminen, skriver svenskläraren Karin Boberg i en krönika.

I pedagogiska forum kastar skolfolk i olika trådar absurda anklagelser mot varandra och skyller skolans problem på fotfolket och eleverna i stället för på politikerna och resursbristen, skriver läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.

Många lärare är stressade över brist på besked om hur de digitala nationella proven ska genomföras. Det är inte lärares ansvar att hålla reda på, så stressa inte. Men för att underlätta för er som gått vilse i Skolverkets informationsdjungel kommer här ändå en sammanfattning, skriver läraren Sara Bruun.

Lärarstudenter vid Göteborgs universitet kritiserar utbildningens val att ge studenterna VFU på samma skola under hela utbildningen – trots att skolorna har så olika förutsättningar. Nu svarar ansvariga på kritiken.

Det kan ta tid att lära sig svenska och grunden för inlärningen läggs tidigt i livet. Därför är det viktigt att barn som inte får med sig det svenska språket från hemmet möts av språkstärkande insatser både under och efter skoltid, skriver Johan Pehrson (L).

Räknar man bort elever med utrikes bakgrund presterar svenska elever bra. Men i dag utgör gruppen nästan en tredjedel. Går det dåligt för dem går det dåligt för Sverige, skriver Expressens ledarredaktion.

Ett brottsoffer måste möta eleven som misshandlade honom när de är i skolan. Skolan säger att de gör vad de kan för att hantera det. Är det tillräckligt? frågar sig Markus Alexandersson på ledarplats.

Om alla de politiker som säger att ”lärare måste få vara lärare igen” menar allvar måste de börja med att avveckla både elevhälsan och mentorsrollen, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.

Det hjälper inte att vara bestämd eller ha tydligare lagstiftning. Det gör däremot stor skillnad att vara fler. Lärarna behöver kollegor och elevassistenter med rätt kompetens, tid att förbereda sig och en mindre stressig arbetsmiljö, skriver Susanna Kierkegaard på ledarplats.

Språkundervisningen kämpar i motvind, och det glädjer oss att Luf lyfter frågan. Meritvärdessystemet syftar till att få fler elever att läsa språk och matte på högre nivåer. Att systemet behövs är beklagligt, önskvärt vore att eleverna ändå valde dessa kurser. Varför behövs då systemet? skriver Mia Smith, Språklärarnas riksförbund, i en replik.

Pajkastningen mellan hem och skola är ett sätt att fortsätta bolla skuld fram och tillbaka. Den bidrar inte till några förändringar, skriver Anne-Marie Körling i en krönika.

Numera känner jag att jag äger min SO-undervisning. Det är inte SO-undervisningen som långsamt äter upp mig med hull och hår, skriver högstadieläraren Emilia Friberg.